Dansportalen
Vadim Nunes Belusova som Kungen i  A Flowering Tree. Foto Mats Bäcker

Vadim Nunes Belusova som Kungen i A Flowering Tree. Foto Mats Bäcker

Stiliserat mästerverk blommar på GöteborgsOperan

GÖTEBORG: Det är inte ofta Dansportalen känner sig manad att skriva om opera. Nu kan vi inte låta bli.

Skandinavienpremiären på GöteborgsOperan av John Adams opera från 2006, A Flowering Tree, visade sig vara något så ovanligt som en förstklassig, modern opera med bara tre sångare, men tio dansare! Plus 40 sångare i teaterns förnämliga kör och nästan hundra musiker i teaterns förträffliga orkester.

Musik av John Adams har många gånger kommit till användning i dansverk. Hans pulserande, medryckande rytmiska och emellanåt hetsiga musik har inspirerat många koreografer. Minimalism har för Adams varit en utgångspunkt, inte ett mål. Så har hans musik också blivit unikt mångbottnad och dynamisk.

En mångbottnad historia
I samarbete med den genialiske mångsysslaren och idésprutan Peter Sellars (Polarpristagare 2014, bland mycket annat) författade Adams ett libretto med utgångspunkt från en enkel men mångbottnad historia ur sydindisk berättartradition.

En ung kvinna vid namn Kumudha vill hjälpa sin fattiga mamma, och Kumudha ber sin syster om hjälp. I en omsorgsfull rit lyckas hon ta gestalt av ett träd! Dess vackra, väldoftande blommor säljer de på torget i byn. En ung spoling till prins får se underverket och kräver att få gifta sig med Kumudha. Inte förrän hon i hans närvaro förvandlar sig till ett träd skänker han henne en bröllopsnatts kärlek och ömhet.

Det är detta som händer i första delen av operan. Solisterna sjunger på engelska, kören på spanska, som i originalet. En textmaskin ovanför scenramen förmedlar texterna i vacker svensk översättning. Vill man följa den (rekommenderas) är det då på parkett en fördel att sitta inte allra längst fram.

Scenografin är nedtonad till det yttersta. En vacker bröllopsbädd, en elefant (två, faktiskt!) som dyker upp snabbt som ögat och försvinner lika snabbt. I stället målas scenen praktfullt med enhetligt ljus, företrädesvis rött och blått. Svart kan komma från en fondvägg. Likadant med kostymerna: kören i nyanser av rött, berättaren i vitt, prinsen i grönblått, Kumudha i rött som byflicka, i vitt som brud. Dansarna byter kostymer flera gånger.

Omar Ebrahim, Julia Sporsén och Eric Fennell i A Flowering Tree. Foto Mats Bäcker

Omar Ebrahim, Julia Sporsén och Eric Fennell i A Flowering Tree. Foto Mats Bäcker


Storartade sångare

Jag är ingen kännare av sång, men jag vill påstå att man inte behöver vara specialist för att inse att sångarna är storartade. Barytonen Omar Ebrahim är den fasta klippa som startar berättelsen och tryggt för den vidare.

Sopranen Julia Sporsén som Kumudha fyller GöteborgsOperan med välljudande styrka och intensitet i tolkningen av den högdramatiska musiken. Hennes fenomenala styrka gör de scener särskilt sorgliga där hon i andra akten drabbas först av tvivel, senare av förfärliga motgångar.

I den mindre rollen som Prinsen utmärker sig tenoren Eric Fennell i en roll som genomgår en drastisk förändring. En tanklös rikemansson växer till en gestalt som kommit till insikt om vad som är viktigt i tillvaron. Partiet verkar inte lättsjunget. Under långa scener i andra akten är hans uppgift dessutom att sitta still och tyst.

Den stora kören imponerar och är i sin rörlighet på scenen mycket viktig i handlingen.

Dansen
De tio dansarna, i utsökt, mångskiftande originalkoreografi av Renato Zanella, spelar många viktiga roller. Sara Suneson är den syster som första gången hjälper Kumudha att genomgå den rit som förvandlar henne till ett träd. Monica Milocco gestaltar modern. Ingen av dansarna hör till GöteborgsOperans danskompani, men före detta dansösen Milocco ansvarar annars för teaterns avdelning Dans, Unga.

Vadim Nunes Belusova spelar rollen som Kungen, i en storstilad kostym i mängder av rött, med hög huvudbonad. En viktig roll spelas av Vivian Koohnavard som prinsens avundsjuka syster. Det är hon som driver handlingen vidare.

Kumudha, Julia Sporsén, förvandlad till ett träd. Foto Mats Bäcker

Kumudha, Julia Sporsén, förvandlad till ett träd. Foto Mats Bäcker


Ny förvandling
Kumudha pressas av makens syster att genomgå en extra förvandling, ty denna syster och hennes ytliga vänner vill också smycka sig med de vackra blommorna. Kumudha ger så småningom med sig, men det ansvarslösa anhanget slarvar till den grad med ceremonin att prinsessan fastnar i en eländig mellanform som stubbe, varken träd eller människa, utan ben och med bara en stump till arm.

Amor omnia vincit
Kumudha har dock sin vackra röst kvar, och tiggare bär henne runt till by och stad. Prinsen har inte förstått vad som hänt. Han ger sig ut på planlöst sökande och hans yttre förfaller.

Efter sorger och bedrövelser förenas de två till slut. I en rörande scen masserar hon med sin armstump hans hopsjunkna bröst. Kärleken besegrar allt, och till slut går paret åter tillsammans mot en orange soluppgång. Jag gissar att det då fälldes glädjetårar här och var bland åskådarna.

Under stående ovationer efter föreställningen gav orkestern, med en fanfar, välförtjänt touche för dirigenten Joana Carneiro. Hon och regissören Nicola Raab samarbetade redan 2008 på Chicago Opera Theatre vid den första fullt sceniska versionen av A Flowering Tree. Resultatet i Göteborg har blivit enastående. Jag tvekar inte att kalla musiken genialisk och helheten ett mästerverk.

Julia Sporsén med kör och dansare. Foto Mats Bäcker

Julia Sporsén med kör och dansare. Foto Mats Bäcker


En jätteproduktion

Produktionsteamet omfattar även George Souglides (scenografi och kostymdesign), Benito Marcelino (instudering av koreografi), Aaron Black (ljusdesign) och Andreas Renhorn (ljuddesign).

A Flowering Tree är en jätteproduktion. I programboken listas ytterligare 38 projektansvariga. Bland dem vill jag framhålla biträdande regissören och danskoordinatorn Annika Lindqvist och dansassistenten Therese Fredriksson.

Jag skulle så önska att den svenska texten på något sätt kunde publiceras. Göran Gademan har gjort översättningen från engelska, Jens Nordenhök den från spanska.

Av programboken framgår att Adams och Sellars plockat in också ett dussin tvåtusenåriga indiska kärleksdikter som översatts till engelska av den lärde sydindiske poeten A. K. Ramanujan. Han har också på engelska publicerat samlingar av muntlig indisk berättartradition. Det var i en av dessa som Adams och Sellars hittade historien om det blommande trädet.

På GöteborgsOperan spelas verket till och med 28 mars. (Skynda! Skynda!) Jag för min del önskar A Flowering Tree ett liv långt som ett träds, minst.

Peter Bohlin
9 feb 2015

Jag ville bara dansa
NorrDans
Dans i Nord
GöteborgsOperan

Läs mer här:

Powered by SiteVisionlänk till annan webbplats