NORDENS STÖRSTA MÖTESPLATS OM DANS – GRUNDAD 1995
Manon
Slutscenen i Manon med Erina Takahashi and Zdenek Konvalina, English National Ballet. Fotograf Daria Klimentova.
Manon Lescaut, en seztonårig flicka från landet, kommer till Paris för att söka lyckan. På vägen dit har hon uppvaktats av en äldre herre. Vid framkomsten möts hon av sin bror Lescaut, som har andra planer för henne. Han presenterar henne för den förmögne Monsieur G, medan hon själv råkar den unge studenten de Grieux. De båda unga fylls av den första förälskelsen och ger sig av tillsammans. Den äldre herren från resan tas om hand av ett gäng tiggare som lurar av honom hans pengar.
Manon och de Grieux lever lyckliga i en vindskupa, men de saknar pengar. de Grieux skriver till sin far för att be om hjälp. men medan han är ute för att posta brevet kommer Lescaut i sällskap med M. G, som överöser Manon med pälsar och smycken. Manon kan inte motstå lockelserna och övertalningen utan följer M. G.
Manon introduceras i det dekadenta nöjeslivet. På ett spelhus, som också är en lyxbordell, roar sig eleganta herrar med de unga damerna. Den berusade Lescaut dansar med sin älskarinna, men har svårt att hålla balansen. Manon anländer i sällskap med M. G som gärna visar upp sin vackra leksak. de Grieux anländer och ser Manon uppvaktas av ställets manliga kunder. Svartsjuk söker han en uppgörelse med Manon, som lovar följa honom om han kan skaffa pengar. I maskopi med Lescaut försöker han vinna pengar genom att fuska i kortspel med M, G men blir avslöjad.
Tillbaka i Manons rum övertygar de Grieux henne om att de måste fly, men hon har svårt att lämna alla kläder och smycken. M. G anländer med polisen och Manon grips. Lescaut försöker komma undan men M. G skjuter ned honom.
Manon skall förvisas till Louisiana, den franska kolonin i Amerika. de Grieux vill följa med henne och lyckas övertala kaptenen att få plats på skeppet.
I Louisiana blir fångvaktaren intresserad av den ännu vackra men illa tilltygade Manon. I svartsjuka dräps han av de Grieux, som sedan rymmer med Manon. Efter svåra strapatser i träskmarkerna hamnar de i öknen. Utmattad orkar inte Manon kämpa vidare. De Grieux ger sig av för att söka vatten, men förgäves. När han återkommer till Manon är slutet nära och hon dör i hans armar.
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Historik
Berättelsen om Manon är ursprungligen en novell av den franske författaren Abbé Prévost från 1731. Den har även blivit opera med musik av Jules Massenet (Manon 1884) respektive Giacomo Puccini (Manon Lescaut 1893). I balettform har den givits i Paris 1830 (kor. Jean Aumer) och Wien 1852 (kor. Giovanni Golinelli).
Den version som i vår tid framförs på många balettscener – bl.a. av Parisoperans balett, Houston Ballet, National Ballet of Canada, American Ballet Theatre, English National Ballet och Kirovbaletten, – gjordes för Royal Ballet i London 1974 av koreografen Sir Kenneth MacMillan och i scenografi av Nicholas Georgiadis. Musiken är av Massenet, men inte ur hans operapartitur utan är ett arrangemang av olika Massenetstycken utfört av engelsmannen Leighton Lucas. Det är den baletten som ges i Stockholm, där den fick sin premiär 1980.
