Artiklar från 2008 – till idag

Artiklar från 2008 – till idag

Lena Andrén, danskrönika: Gott Slut…

God Början…


God Fortsättning…

Jag gillar inte årskrönikor men när jag betraktade 2009 års avslutande föreställningar tänkte jag att de på ett intressant sätt sammanfattade det gångna dansåret samtidigt som de sätter ribban stimulerande högt för 2010 års föreställningar.

Anna Vnuk - Hårdare Snabbare
Anna Vnuks Hårdare Snabbare representerar en form av personliga – direkt till publiken riktade –  reflektioner över vardagen som verkar utöva en nästan magisk attraktion på publiken. Och Vnuk visar med sin nya föreställning att hon är på väg att utvecklas till en av dem mest intressanta utövarna i denna genre.

Anna Vnuk: Hårdare Snabbare. Foto Riksteatern

Anna Vnuk: Hårdare Snabbare. Foto Riksteatern

Hårdare Snabbare (4/12, Dansens Hus) är, trots det mycket personliga innehållet, mer allmängiltig än någon föreställning jag tidigare sett av henne. Verket, som beskrivs som en krogshow om att föda barn, är en närgången reflektion över Vnuks ’mammablivande’ formulerad i några få laddade scener med hjälp av dansarna Andrea Svensson och Jennie Lindström. Den komprimerade formen ger föreställningen en laddning som gör att innehållet fortsätter att gräva sig in i mig även sedan jag lämnat teatern. Att Vnuk förmår säga så mycket på så kort tid och på ett sätt som tilltalar även den som likt mig varken har egna erfarenheter eller något större intresse ser jag som ett uttryck för mognad. Det visar också att hon förmått abstrahera ut det väsentliga ur det som måste ha varit en överväldigande upplevelse.

Motiv: Pressbild "Hårdare Snabbare Anna Vnuk"
Verkets starkaste avsnitt är utdrivningsprocessen där Vnuk genom upprepning och en dynamisk koreografi förmedlar upplevelsen av att vara fångad i ett lika våldsamt som utdraget skeende. I de upprepade – rätt brutala – koreografiska elementen bollas Vnuk runt av Svensson och Lindström. När barnet slutligen är framfött inträder en närmast sakral fas där det lilla barnet placeras på en hög piedestal. Den lika ironiska som kärleksfulla kommentaren till spädbarnets allt överskuggande närvaro i moderns liv fungerar utmärkt som avslut på denna korta och koncisa betraktelse över en av livets centrala händelser.

WELD - Koch + Fahlin
Under 2009 har WELD etablerat sig som den mest intressanta svenska scenen för nyskapande scenkonst. Medan övriga dansscener mest verkar försöka bli så mainstream som möjligt fortsätter WELD oförtrutet att utforska nya områden och fortsätter att utmana sin publik.  

Anna Koch och Gunilla Hammar möts i den lekfulla duetten 8.66 (11/12, WELD). Dansarna ger varandra impulser och utmanar varandra i en koreografi som i sin sparsmakade utformning lyfter fram varje rörelse, oavsett hur vardagligt banal den skulle te sig lösryckt ur sammanhanget. Det är fascinerande att se dessa danskonstnärer bjuda på sig själv i detta intima verk som inte saknar utrymme för humor, som i några citat från känd Cullbergrepertoar.
Foto: Marie Trädgård  Högupplöst (214x319px)
Inte fullt lika entusiasmerande är Satin Stich (11/12, WELD) av Marie Fahlin för fem dansare. Koreografin känns utspädd som allt för tunt bryggt te vilket förmodligen beror på att dansarna – utom vid några få tillfällen – inte förmår uppnå den totala koncentration som Fahlins koreografi kräver av sin uttolkare och som präglar Fahlins egen dans

Mozarts Requiem. Fotograf Mats Bäcker

Mozarts Requiem. Fotograf Mats Bäcker

GöteborgsOperan - Szyber & Reich & Elo
Dagens svenska performance har en bred publik och mästare i att tilltala denna publik är duon Szyber & Reich. Under 2009 hade deras Mozarts Requiem nypremiär. Verket är symptomatiskt nog skapat för GöteborgsOperan, en scen som är skicklig på att ge sin publik vad den vill ha utan att sänka kvalitetskraven.

Det mest framträdande elementet i Mozarts Requiem (13/12, GöteborgsOperan) är scenografin (av Szyber & Reich) läckert ljussatt av Linus Fellbom. Koreografin skapad av Jorma Elo har däremot en underordnad, närmast illustrerande, roll vilket gör att föreställningen mer kan beskrivas som en koreograferad konsert än ett koreografiskt verk. Huvudaktören tillsammans med scenografin är Mozarts Requiem som tolkas utomordentligt av dirigenten B Tommy Andersson och GöteborgsOperans kör och orkester.

Trots att man kan tycka att det är synd att Elo inte förmått skapa något mer självständigt utifrån Mozart inspirerande verk är det en mycket vackert och njutbar skapelse, som inte saknar poänger. Till exempel blir den dockteater som barnet Mozart (Kristian Chojecki) leker med i inledningen av verket den döende Mozarts dödsrum. En Mozart som Patrick Migas - trots det papperstunna material Elo ger honom – formar till en tydlig karaktär. Mozart blir i Migas tolkning ett slags Peter Pan varelse, som möter döden med samma naiva förundran som ett barn. Och även om rollerna ”döden” (Micol Mantini) och ”utbölingen” (Angelina Allen) är något krystade gör Mantinis samspel med Migas slutscenen till en mycket suggestiv upplevelse. Mozarts dödsscen är också den enda i verket där koreografin känns självständig och inte bara som en förstärkning av det musikaliska.

Storyboard av Malin Elgan, collage. Fotograf Jonas Lind

Storyboard av Malin Elgan, collage. Fotograf Jonas Lind

Malin Elgan - Storyboard
Malin Elgan är en av mycket få utövare av den riktigt smala – närmast exklusiva – avantgardistiska danskonsten i Sverige idag. Med stor integritet skapar hon verk som inte ber om att bli omtyckta, men som ändå blir det av en publik som vill bli utmanad.

2007 skapade Malin Elgan Formen sa: gör och två år senare presenterar hon en film som är baserad på det tudelade verket som uppfördes på Moderna Museet och Moderna Dansteatern, filmen bär det passande namnet Storyboard (10/12, Moderna Museet). En storyboard är ett bildmanus och i enlighet med detta visas på skärmar samtidigt den färdiga koreografin och de filmsekvenser som inspirerat Elgan. Det är både en upplevelse i sig och en fördjupning av upplevelsen av det färdiga verket att se hur Tove Salmgren och Henrik Wikman och omformulerar materialet från filmsekvenserna till att passa in i sin Elgans koreografiska vokabulär.    

Ana Laguna, Mikhail Baryshnikov och Mats Ek repeterar Ställe. Fotograf Bengt Wanselius

Ana Laguna, Mikhail Baryshnikov och Mats Ek repeterar Ställe. Fotograf Bengt Wanselius

Ek & Ek & Laguna & Baryshnikov
Man skulle kunna beskriva dem som en hard core version av Cullbergbaletten eftersom de fyra symboliserar det finaste som Cullbergbaletten stått och står för. Men man kan också se dem som förelöpare i ett paradigmskifte i dansen som orienterar sig bort från den åldersfascism som (allt för länge) präglat denna konstform mot en mer mogen syn på dans som en konstform där alla kroppar tillerkänns möjligheten att kommunicera och uttrycka något väsentligt.

Helt överraskande annonserade Dansens Hus att Mats Ek, Ana Laguna och Michail Baryshnikov återigen skulle ge en föreställning, (18/12, Dansens Hus) den tredje i ordningen, denna gång förstärkta med Niklas Ek. Föreställningen innehåll tre verk, ICKEA en underbart galen parfantasi baserad på en utsnitt ur Fluke och framförd av Mats Ek och Ana Laguna med instick av Niklas Ek. Att se ett moget par göra denna passage ger den helt nya, spännande dimensioner, som fördjupar synen på såväl dansen som det mänskliga samlivet, som på en och samma gång är sig likt och väsensfrämmande beroende på vilken av livets åldrar man befinner sig i. Men det som slår mig mest är hur fri Mats Ek känns i sin dans, det är som om han slutligen ’hittat hem’ som dansare. Kanske inte så konstigt när man har en så enastående storebror som Niklas Ek som trots att han uppnått folkpensionsåldern ännu är en extremt vig och stark dansare och som ögonblickligt tar fokus till och med vid de korta instick som han gör i detta verk.

Huvudverket Den Andre med Niklas Ek och Mikhail Baryshnikov är kvällens höjdpunkt. Det är ett verk med många bottnar belyst av ett poetiskt ljus som försänkt i brutalt mörker. Inledningsvis är det ett lekfullt drama mellan två män där Baryshnikov gör sig skirt vek i kontrast till Eks massiva styrka. Men tack vare dansarnas skicklighet får det också en abstrakt kvalité och förhöjs till en skildring av mänskliga relationer oberoende av kön eller ålder.

Men när jag slappnar av och räknar med att verket är på väg att avslutas byter det plötsligt karaktär, lika brutalt som när ett åskväder bryter loss en sommardag. Det tar ny energi och dundrar in i en understundom ångestfylld fas där båda dansarna paradoxalt nog, trots intensiteten, utvecklar sina mest subtila kvalitéer. Den avslutande fasen ger verket en gåtfull kvalité vilket gör det till ett av Mats Eks intressantaste verk på mycket länge.

Kvällen avslutas med Ställe som nu uppförs för tredje gången i Stockholm. För varje gång tränger Laguna och Baryshnikov allt djupare in i verket och lockar fram än fler aspekter ur det. Denna gång upplevde jag en ny lekfullhet utan att det underliggande allvaret på något sätt försvagades.

PSY - Mad Circus med The 7 Fingers. Fotograf Björn Babba Callius

PSY - Mad Circus med The 7 Fingers. Fotograf Björn Babba Callius

Seven Fingers of the Hand:
Nycirkusen är en spännande genre men en genre som också har vissa problem, både med en publik som fortfarande sitter fast i den traditionella tricksfokuseringen. Här finns också en tendens till slentrian på grunda av att man allt för ofta väljer att använda sig av ett collagekoncept vilket medför att scenerna saknar sammanhang. Samtidigt finns det i nycirkusen en enorm vitalitet, ett ifrågasättande av gamla sanningar parat med stor integritet och en allt större teknisk skicklighet. The 7 Fingers nya föreställning är ett uttryck för samtliga dessa aspekter.

Det var med en viss bävan jag bänkade mig för att se urpremiären av The 7 Fingers nya verk PSY – Mad Circus (28/12, Subtopia) Orsaken till detta var den starka upplevelse jag fick av deras förra verk Traces som gästspelade på Subtopia i maj 2008. I kontrast till pinfärska PSY hade Traces spelats sedan 2006 (den turnerar fortfarande). Naturligtvis behöver PSY redigeras och finslipas och spelas en hel del för att uppnå samma täthet som Traces. PSY flödar understundom över av goda idéer - och av folk på scenen. Denna gång är de elva ”fingrar” men de känns understundom som vore de ännu fler.

PSY - Mad Circus med The 7 Fingers. Fotograf Björn Babba Callius

PSY - Mad Circus med The 7 Fingers. Fotograf Björn Babba Callius

Men samtliga artister, varav många är diplomerade cirkusartister från Ècole National de Cirque i Montreal, har en fantastisk kvalité. Till exempel Héloise Bourgeoïs vars balansakter har en osannolikt hög kvalité samtidigt som hon förmår gestalta en ung kvinna plågad av sömnlöshet, ständigt på gränsen att falla i sömn utan att förmå göra det. Julien Siliau spelar medvetet på sin sensualitet i rollen som tvångsneurotiker. Han är både fängslande och underhållande men det är i duetten med det stora tyska hjulet som hans verkliga kvalitéer framträder när han trollbinder publiken genom sensualitet och skicklighet. Guillaume Biron genomför en finkänslig tolkning av den mycket sköra personlighet som besöker psykologen och infogar trapetsakrobatiken på ett helt logiskt sätt. Skönt brutalaggressiv är Olga Kosovas aggressionsstörda gestalt både när hon kastar kniv och genomför repakrobatik.

Ramberättelsen i PSY rör sig som framgått av ovanstående kring ett antal individer med psykiska funktionshinder och hur dessa tacklar sin komplicerade vardag. Man kan ha synpunkter det korrekta – eller meningsfulla - i att använda sig av utsatta individer men det blir aldrig spekulativt eller lyteskomik. Trots det skulle jag hellre ha sett en annan form av berättelse kring artisternas utsökta solon och duetter. Även om The 7 Fingers är skickliga i att samla skickliga unga artister i sina verk är de inte fullt så skickliga på att skapa ett matchande sceniskt sammanhang kring dessa artister.

Lena Andrén
23 jan 2010


  • New talents Operan 231023
    New talents join the Royal Swedish Ballet
    Eleven young dancers join the Royal Swedish Ballet company this season. We are thrilled to see them on stage! On October 27, this season's grand premiere of Le Corsaire will take place.

  • Livrustkammaren drake 
    Där låg onekligen ett skimmer över Gustavs dagar
    I Livrustkammarens visas den största satsningen på flera år på en tillfällig utställning i samarbete med Kungliga Operan – öppnas 20 oktober, Teaterkungen: Prakten, makten och teaterkostymerna på Gust...

  • Matilda Larsson
    Attityder som uppskattades
    I Drottningholmsteaterns déjeunersalong gavs i september in innehållsrik, högklassig presentation av ett forskningsprojekt som genomförs på Kungliga Musikhögskolan och finansieras av Vetenskapsrådet.

  • Kentaro Mitsumori Le Corsaire
    Spot-on Kentaro Mitsumori, dancer with the Royal Swedish Ballet
    Kentaro Mitsumori has been a member of the Royal Swedish Ballet since 2017. We have seen him in many roles, in Swan Lake, Cinderella, Don Quijote, The theme and variation, Gardener in Alice in Wonderl...

  • Kalle Wigle Foto Johan Persson
    Kalle Wigle-Andersson får stipendium från Jubelfonden
    Kalle Wigle-Andersson: Jag är utbildad och diplomerad vid Royal Ballet Upper School, London 2016. Innan dess gick jag på Kungliga Svenska Balettskolan 2006-2014. Sedan min examen har jag varit anställ...

  • Wicked GO Foto Lennart Sjöberg
    Wicked, musikalen om häxorna i Oz
    Göteborgsoperan inleder sin höstsäsong med den mytomspunna succémusikalen Wicked. Exakt tjugo år efter Broadwaypremiären 2003, sätts den nu upp för första gången i Sverige.

  • Aalto Ballet percussion__Gerritsen_Hans
    Balettgalan i Villmanstrand är sensommarens succéevenemang
    Balettgalan i Villmanstrand vid Finlands östra gräns gavs i år för 12:e gången och var igen en succé med både nationella och internationella dansare. Galans grundare och eldsjäl Juhani Teräsvuori hade...

  • The One Foto Peter Knutson
    Möte med Fredrik Benke Rydman om ”The One”
    Det är mannen från dansgruppen Bounce, koreograf till egna versioner av Svansjön och Snövit bland mycket annat. Jag träffar Fredrik Benke Rydman på en liten thaikrog mellan repetitionspassen.

  • Manon Kungliga Operan 2023
    “A new look at it” – Lady MacMillan about Manon with the Royal Swedish Ballet
    As part of the 250-year jubilee program of the Royal Swedish Opera and as a tribute to the long-lasting cooperation between the Royal Swedish Ballet and world-renowned English choreographer Sir Kennet...

  • Remachine – Jefta van Dinther
    Urpremiär av episkt dansverk på Norrlandsoperan
    Den 1 september bjuder Norrlandsoperan på säsongsuppstart för dans med urpremiär av den episka föreställningen Remachine signerad koreografen Jefta van Dinther . Ljus, ljud, röst, koreografi och scenog...

  • Contemporary Dance GO
    Contemporary dance av Hofesh Shechter på GöteborgsOperan
    Danskväll med intensiv klubbfeeling, smittande glädje och en upplevelse som börjar redan utanför operahuset.

  • Julia Bengtsson Confidencen
    Julia Bengtsson – internationell barockdansös från Sverige
    Höjdpunkten under årets förnämliga Opera- och musikfestival på Confidencen var iscensättningen av Jean-Philippe Rameaus opera Dardanus . I en annan föreställning, A Baroque Catwalk , gjorde Julia Bengts...

  • Fast Blue by Mikaela Polley - Austen McDonald and George Edwards
    The Royal Ballet School Delights
    Written on the faces of the dancers as they spin and leap in the ecstatic final moments of the Grand Défilé , is the smile that says, ‘I did it’. It’s what I look forward to year after year and it neve...

  • dardanus_Confidencen_foto MartinHellström
    Ett barockt spectacle på Confidencen
    Confidencen Opera & Music Festival inleds den 27 juli med Jean-Philippe Rameaus mästerverk Dardanus, som genom ett gediget arbete får sin nordiska premiär på Sveriges äldsta rokokoteater – 284 år efte...

  • Vivian Assal Koohnavard  1
    Möt Vivian Assal Koohnavard dansare vid Staatsballett Berlin och aktivist
    I Berlin träffade jag och arbetade med Vivian Assal Koohnavard. Vivian fick sin dansarutbildning i Sverige och Tyskland. Hon har varit anställd vid Berlin Staatsballett sedan 2018. Där deltar hon i de...

  • Donizetti KSB
    Peter Bohlin om Kungliga Svenska Balettskolans uppvisningsföreställningar
    Skolårets sista föreställningar på KSB var uppdelade i fyra program. Några koreografier var storartade, andra inte. Här, mot slutet, ett försök att resonera om anledningar till detta.

  • Terpichore
    Dans i Stockholm Early Music Festival
    I 2023 års version av Stockholm Early Music Festival , den tjugoandra i ordningen, ingick två dansföreställningar. I fablernas värld , en kort musikalisk och dansant barockföreställning med Folke Danste...

  • Tallinn Suite en Blanc
    Suite en Blanc av Estoniabaletten med fina danssolister
    Jag hade möjligheten att två gånger se en ny balettafton med två verk. Black/White innehöll “Open Door ” av polskan Katarzyna Kozielska och Serge Lifars kända och genuina Suite en Blanc . Den sistnämnda...

  •  Marie Larsson Sturdy
    Marie Larsson Sturdy Carina Ari Medaljör 2023
    På Carina Ari-dagen 30 maj tilldelades Marie Larsson Sturdy Carina Ari-medaljen för hennes mångåriga och engagerade insatser inom Dans i Nord – en vital verksamhet som under mer än 20 år har främjat m...

  • Manon 1
    Manon: An evening to treasure
    Kenneth MacMillan’s Manon created in 1974, continues to weave its magic providing a slew of dramatic roles against a volatile and violent backdrop. The Royal Swedish Ballet first presented the ballet ...

  • En slags Berlin 
    Instudering av Mats Eks ”En slags” med Staatsballett Berlin
    I april 2022 reser Koreografen Mats Ek och jag till Berlin för att hålla audition med dansarna vid Staatsballett Berlin på Deutsche Oper. Vi ska välja dansare till verket ”En slags” av Mats Ek. Premiä...

  • Peter Pan & Wendy
    Marianne Mörck berättar sagan om Peter Pan med Svenska Balettskolan
    Till vårens uppsättning av Peter Pan och Wendy på Lorensbergsteatern är en av gästartisterna ingen mindre än Marianne Mörck . Efter första repetitionen tillsammans med baletteleverna på svenska baletts...

  • Grand Hotel GöteborgsOperan 
    Det var en gång på Grand Hôtel, musikalen som återupptäckts
    Göteborgsoperan avslutar sin vårsäsong med premiär den 22 april på Paul Abrahams musikal Det var en gång på Grand Hôtel. Musikalen som legat gömd fram till 2017. En föreställning fylld av dans och mus...

  • Virpi Pakkinen trio
    Virpi Pahkinen: "Precision möter osäkerhet, matematik möter mystik"
    Change – den nya dansföreställningen av och med Virpi Pahkinen – är uppbyggd enligt principen 5 + 5 + 5, dvs koreografi/ljus/musik. Strax före fredagskvällens premiär på Kulturhuset Stadsteatern fick ...

  • ProDance 2023
    För dansens skull dansas Pro Dance galan
    Den anrika Aleksandersteatern fylldes åter av dansfolket som ville stödja dansen och dess utövare via föreningen Pro Dance med att köpa biljetter till den årliga galaföreställningen. Artisterna uppträ...

  • Julia & Romeo 1
    Anthony Lomuljo – om hur det är att igen dansa Romeo – 10 år senare
    10 år har gått sedan urpremiären av Mats Eks Julia & Romeo på Kungliga Operan i Stockholm. Då liksom nu dansar Anthony Lomuljo rollen som Romeo. När Dansportalen några dagar innan premiären träffar An...

  • Touched GO 1
    Hur bygger vi upp oss själva igen när allt är förstört–Johan Inger om Dust and Disquiet på Göteborgsoperan
    Danskvällen Touched visar två världspremiärer på Göteborgsoperan, Dust and Disquiet av Johan Inger och To Kingdom Come av det nederländska syskonparet Imre och Marne Van Opstal . Naturkatastrofer runt ...

  • OBK Mats Ek
    Mats Ek om Mats Eks Julia & Romeo
    Operans Balettklubb gästades lördag 25 mars av koreografen Mats Ek och dansare inför nypremiären av ”Julia & Romeo” på Kungliga Operan. Verket uppfördes på teatern för första gången 2013. Det har ocks...

  • PrixduNord2023
    Nordens största danstävling lockade 44 dansare
    Äntligen! Det är vad de flesta kände när tävlingen Prix du Nord genomfördes på Kronhuset i Göteborg.

  • Affinity Operan
    Young choreographers en bra plattform för nya idéer
    En alldeles särskild glädje med workshopartade föreställningar är att man får se dansarna på riktigt nära håll. Så var fallet på Operans Rotunda 16 och 18 mars, i ett program med sju koreografer och 3...

ANNONS

Dansmuseet
Transit

Ur Dansportalens arkiv

  • En svensk dröm tar form
    STOCKHOLM: Den 17 april 2015 var det urpremiär på Kungliga Operan för Alexander Ekmans Midsommarnattsdröm. Vid en träff med vänföreningen Operans Balettklubb 2015 berätta...

ANNONS

Dansmuseet
Nötknäpparen

Redaktion

dansportalen@gmail.com

Annonsera

dansportalen@gmail.com

Grundad 1995. Est. 1995

Powered by

SiteVision

Uppil