Dansportalen

Artiklar från 2008 – till idag

Artiklar från 2008 – till idag

Köpenhamn: Erik Aschengreen – Doktor Dans

Fil Dr Erik Aschengreen är Danmarks ledande dansskribent. I mer än fyrtio år har han varit dansrecensent. Han har undervisat om dans både för balettelever och i dansvetenskap vid Köpenhamns Universitet.

Han har också skrivit en rad innehållsrika och välformulerade böcker om dans. Dansportalen har glädjen att ha Erik som gästskribent och vill gärna presentera honom närmare för sina läsare. Vi bad därför om en utförlig intervju:

Erik Aschengreen. Fotograf Cristian Hillbom

Erik Aschengreen. Fotograf Cristian Hillbom

På frågan om han dansat själv, svarar Erik Aschengreen:
Nej, jag har inte dansat själv, inte professionellt. Det jag har gjort är att ta danslektioner för att lära mig vad det innebar, och innan jag visste att jag skulle bli recensent. Jag tog lektioner för att jag tyckte det var intressant och ville veta mer om dans. På den tiden fanns inte så många balettskolor så jag frågade solodansaren (sv: premiärdansaren) vid Det Kongelige Teater, Kirsten Ralov, om hon gav privatlektioner och vad det kostade.

Det var litet lustigt för hon frågade mig vad det egentligen var jag ville, för... "hur gammal är ni?" Jag är 23, sa jag, och hon svarade "Ja se det är ju lite gammalt för att bli dansare". Nej jag ska inte bli dansare. "Men, vad vill ni då?" frågade hon, så jag förklarade att jag bara ville veta vad det handlade om. Hon var ju intelligent, så hon förstod, och jag fick börja nere i hennes källare. Jag sa till henne att dansa före så skulle jag dansa efter – och rätta mig inte, för då blir vi aldrig färdiga.

Senare, när det blev allvar av, friskade jag upp kunskaperna hos Ole Palle Hansen som hade en egen balettskola och han kom hem till mig och undervisade, så jag har aldrig tagit en regelrätt klass.

Jag är också den ende balettkritiker som tagit lektioner för Vera Volkova, tror jag. Jag lärde känna henne tidigt, när jag började skriva och hon var mycket öppen och berättade gärna, så hon förklarade allt om positioner, steg och händernas placering.

Pantomimteatern i Tivoli. Foto Tivoli

Pantomimteatern i Tivoli. Foto Tivoli

Teatern – ett hem
Jag hade börjat gå på balett mycket tidigt. Jag förälskade mig i baletten på Pantomimteatern i Tivoli då jag var 9-10 år och sedan började jag gå på Det Kongelige Teater 1948. Jag törs säga att jag sett allt som gjorts på Det Kongelige sedan dess – och ofta mer än en gång. Teatern har varit mitt hem i alla år. En journalist på Danmarks Radio räknade ut att jag enbart på Det Kongelige suttit en tid motsvarande 2 1/2 år – dygnet runt!

Jag tyckte genast om balett från första anblicken i Tivoli. Vi bodde mitt i "byen" och Tivoli var så att säga min barndoms trädgård. Dit gick vi ofta, och där fanns Pantomimteatern och jag blev omedelbart intresserad. Jag anser att det är en slump om man möter dansen, I skolan lär man inget om dans som man gör med musik t.ex. och det beror på tillfälligheter om man kommer i kontakt med dans.

Jag växte upp i en borgerlig familj, som ansåg att man skulle gå på Det Kongelige, så de tog mig med till Elverhøj som nioåring och sedan började jag gå även på balett. Jag gick ofta ensam, för resten av familjen ville ju inte se dans lika ofta som jag. Min far och mor och min bror var däremot sportintresserade och gick ofta och såg tennis.

Jag visste vad deras biljetter kostade så jag bad min far att få motsvarande belopp i pengar i stället, och så kunde jag gå på teatern. Det var inte så dyrt – 1.75 om man satt på Galleriet (högst upp) – och den gången var jag nöjd med det. Det är inte så många som vill sitta där nu, när alla fått högre krav och dessutom sett balett i närbild på TV. Men jag fick hela min egentliga fostran i balett på Galleriet.

Hur jag började som balettskribent?
Jag hade studerat danska och franska på Köpenhamns Universitet, och jag hade sett så mycket dans att jag tyckte andra kunde ha glädje av vad jag lärt, så jag prövade att skriva små krönikor och sända dem till tidningen – och fick tillbaka de flesta. Men så hände det att Svend Kragh Jacobsen, den ledande kritikern på Berlingske Tidende, frågade mig om jag kunde tänka mig att hjälpa till, för de behövde en kritiker till. Han hade dubbelbokat sig för två föreställningar och ville jag försöka?

Så det var genom att jag mötte honom, som jag fick chansen att börja – och alla behöver en chans annars sker det aldrig, och får man chansen ska man ta den. Så fick jag ta allt som Svend icke ville skriva om, sån var hierarkin.

Berlingske gav ut flera tidningar och då platsen som kritiker i deras kvällstidning Aftenavisen blev ledig, så skrev jag där i många år. Jag delade i många år kontor med Svend som var erfaren och skicklig och kände allt och alla. Det lärde jag mig otroligt mycket av!

Etik Aschengreen i berättartagen. Fotograf Cristian Hillbom

Etik Aschengreen i berättartagen. Fotograf Cristian Hillbom

Få tidningar ger idag utrymme för dans
Jag skrev för Berlingske från 1964 till 2005 – 41 år, och sedan sa jag stopp. Jag hade fyllt 70 och tyckte det var dags. De föreslog att jag skulle fortsätta ett tag till, men det ska man inte låta sig frestas med. Man vill inte höra någon säga "håller han på ännu?" eller "har han inte skrivit det där förut?" Sedan var det inte lika roligt längre.

Förr fanns det alltid plats om man kom med en artikel eller ville skriva om en ung dansare som visat framsteg. Nu är det trångt om spaltutrymme, recensionerna är mycket korta och ingen tidning – kanske Politiken undantagen – ger mycket utrymme till dans.

Det är också så, att danskritiker oftast är frilansare och det är lättare att säga nej till dem än de fast anställda kritikerna inom litteratur och film. Även musiken får allt mindre plats i danska tidningar. Men dansen får minst plats – det är trist för publiken och för dansarna men också för kritikerna, för man får inte lov att skriva om en föreställning med en ny Romeo och Julia till exempel. Då heter det: har vi inte skrivit om den förr? Men om det kommer en ny stor dansare vill man ju gärna skriva om denne, men det får man inte.

Man får bara skriva om premiärerna. Förr skrev vi ju om både andra och tredje dansarlaget. Nu får man aldrig möjlighet att beskriva en intressant ny dansare – bara om det rör sig om en sensation, en skandal eller helst en olycka!

På min tid och då Svend Kragh Jacobsen skrev fanns det ju bara det Kongelige och Pantomimteatern i Tivoli som gav dansföreställningar. Nu har ju hela den nutida dans-scenen tillkommit, så det finns mycket mer som ska få plats över huvud taget. Vi har en fem, sex, sju seriösa kritiker som skriver om modern dans, men de skriver lika gärna om den klassiska.

Man kan skriva vänligt om människor
Jag har alltid hävdat att man ska skriva med omsorg. Läsarna vill gärna att man är sträng och skriver ganska elakt, men man måste tänka på att det rör sig om konstnärer, som nästa dag ska ner och prestera en ny föreställning. Får de så läsa att de är helt hopplösa, är det inte rimligt. Man kan mycket väl skriva att något inte är så lyckat, men då måste man också på ett fint sätt förklara varför man anser att det inte är lyckat.

Målare och författare får ju sin kritik långt efter deras verk är färdigställda, då kanske de redan håller på med något nytt och kan lättare acceptera att det förra kanske inte var så bra – men nästa ska bli mycket bättre!

När jag undervisade i dansens estetik och historia på Köpenhamns universitet hade vi också kurser i kritik och då har jag alltid hävdat att man ska skriva vänligt om människor. Det görs inte alltid, det finns ju en skala mellan bra, mindre bra och dåligt, men det är de elaka kritikerna som folk kommer ihåg.

Jag anser att en kritiker ska vara pedagogisk i sin kritik och förklara varför man anser att somt är bra och annat mindre bra. Jag skriver i första hand till ledning för publiken. Om dansarna läser vad man skrivit, så gör de det på egen risk, men jag menar att de ska kunna förstå att man skriver med goda avsikter och med respekt.

Erik är en böckernas man. T.h. Anders Jörlén. Fotograf Cristian Hillbom

Erik är en böckernas man. T.h. Anders Jörlén. Fotograf Cristian Hillbom

Jag har också undervisat barn från 14-16 år på balettskolan och då lär man ju känna dem. När de sedan blir vuxna finns risken att de tolkar dålig kritik som svar på att de var busiga i skolan.

Men jag har bara haft spännande erfarenheter, Jag sa också till eleverna att när ni kommer in i baletten och har något ni vill fråga om eller diskutera, så får ni gärna komma till mig. Jag kom ju utifrån och det kunde vara lättare att tala med mig än med någon inom balettledningen.

Någon att prata med och klara ut sina tankar
Ett exempel är att, när Nikolaj Hübbe (nu chef för Den Kongelige Ballet) skulle dansa James i Sylfiden för första gången, bad han om ett samtal. Han förklarade att han inte visste hur han skulle angripa rollen. Det visade sig att han hade dansat fyra stora huvudroller på kort tid och nu kände han sig tom på idéer. Jag sa att han kunde ju läsa... "Nej, kom inte och säga att jag ska läsa mer, jag har läst allt som finns skrivet, men det hjälpte inte."

Så talade vi igenom det hela, och vi hann väl inte säga allt den gången. När han sa att vi inte hade hunnit tala färdigt svarade jag att resten fick han lista ut själv, jag skulle inte tala om för honom hur han skulle dansa. Men han hade fått någon att prata med och klarat ut sina tankar och så kunde han dansa – kanske inte helt fulländat första föreställningen, men James är en roll att utveckla och finslipa genom många föreställningar.

Ett sådant förtroende för en kritiker kan bara upprättas om man skriver med respekt och förståelse för konstens omständigheter.

Nikolaj Hübbe som James i balettsalen. Fotograf Martin Mydtskov Rønne

Nikolaj Hübbe som James i balettsalen. Fotograf Martin Mydtskov Rønne

Dans är det sista utbildningsområdet som har tagits upp av Köpenhamns Universitet. Konst, musik och teater kunde man studera, men inte dans. Nu införlivades dansen – ungefär samtidigt som vid Stockholms universitet. Många frågade sig varför man nu skulle börja studera dans vid universitetet. Ja – varför inte?

När jag planerade undervisningen ville jag att studenterna också skulle få litet praktisk träning i dans – som jag själv hade fått i min ungdom. Vi fick en mycket fin balettsal med fjädrande golv och allt, så även litet tyngre studenter kände sig som ballerinor.

Det var dansare från Det Kongelige Teater och koreografer som undervisade.  Personalchefen frågade mig litet försiktigt "Vad ska en sådan där danslärare ha för lön? Jag förklarade att de skulle naturligtvis ha samma ersättning som andra externa lärare vid universitetet, och det var helt i sin ordning. Men så tillade han "Kommer vi nu att möta svettiga dansare i korridorerna?" Universitetet är ju en "fin" institution och man var tydligen litet skrämda av studenter som arbetade mer kroppsligt.

Dansundervisning på universitetsnivå
Jag ledde de första elva åren men undervisningen finns kvar, även om den har ändrats och utvidgats, även danslektionerna finns kvar. Utveckling sker hela tiden. Till en början var det en tilläggsundervisning på två år, men nu kan man, i kombination med en del kurser i Stockholm och i Finland, ta en komplett magisterexamen. Och det är bra för vi behöver ju inte tjugo nya dansvetare varje år i vart och ett av länderna.

När jag lett undervisningen i tio år, så undersökte jag vad det blivit av dem som genomgått utbildningen. Av ca femtio studenter var hälften sysselsatta inom dansvärlden på ett eller annat sätt. Så det finns ju ett visst bortfall. Man måste ju också själv aktivt söka sig en plats i arbetslivet.

Jag har alltså sysslat med dans i tidningar, i skolan och på universitetet – och så har jag skrivit några böcker – det har varit dans hela tiden. Min första dansbok var en liten bok om baletten Etudes av Harald Lander till hans 65-årsdag, men den första riktiga boken var Farlige Sylfider – studier i den romantiska baletten i Frankrike och Danmark. Den var egentligen skriven på engelska, med titeln The Beautiful Danger och utkom i den amerikanska skriftserien Dance Perspectives 1974. Så, nästan som Karen Blixen, skrev jag först på engelska och översatte till danska.

Ordna finansiering för böcker om dans
Sedan kom en bok om Cocteau (Jean Cocteau and the Dance, 1986) och därefter Der går dans om Den Kongelige Ballett och sedan Mester om Harald Lander. Den sista kom förresten på engelska förra året. Men om man ska få ut en bok om dans i Danmark, måste man själv ordna finansieringen – dans säljer ju inte särskilt bra. För den engelska upplagan behövde jag dock bara hitta pengar till översättningen, resten stod förlaget Dance Books för, och de säljer ju över hela världen, även om den publiken inte heller är särskilt stor.

Der går dans
Mester

Jag arbetade ju på den goda tiden på Universitetet. Då skulle man använda 50% av tiden till undervisning, 10% till administration och 40% till forskning. Det fanns alltså tid att forska, bara man höll sig inom tidsramen. men kom det resultat så var allt i sin ordning. Nu har man visst skurit ner forskningsdelen till 10-20%. Det är också ett sätt att spara på. Så vi hade det fantastiskt bra på min tid.

Jag var lektor i danska språket i tjugo år, på det lade jag min tid för undervisning, men forskningen ägnade jag helt åt dans. Det var förresten boken om Cocteau som var grunden till att man anordnade en dansundervisning. Kunde man få ett så konkret resultat, så var det kanske dags att börja undervisa om dans.

Reste under tre höstmånader och studerade dansundervisning
Just den perioden hade Universitetet pengar, så man bad mig resa ut till andra länder och se hur man gjorde där. Jag hade varit ganska mycket i Amerika, där det finns dansfakulteter vid flera universitet, så jag bad att få åka till London och Paris och drog jag iväg under tre höstmånader och såg vad som var bra och vad som var mindre bra, och så kunde jag utarbeta en studieplan. Vi fick igång undervisningen 1989, och jag var ansvarig för den till år 2000. Sedan tyckte jag det var dags att gå, man ska inte stanna för länge.

Som jeg kendte dem

Nu håller jag många föredrag och på Det Kongelige håller jag workshops som introduktion till nya föreställningar, där jag samarbetar med koreografer och dansare. Därför kan jag inte längre recensera Den Kongelige Ballett, eftersom jag själv arbetar för den. Och så skriver jag böcker.

Jag arbetar – om jag nu får tid att skriva – på en bok med arbetstiteln Balettens klassiker. Jag tänker skriva om de stora föreställningar av Svansjön, Giselle med flera, som jag sett under femtio-sextio år. Vad jag minns, vad jag finner intressant, vad som har förändrats och även om hur min syn på balett har förändrats genom åren. Den boken hoppas jag få klar till vintern. Nu reser jag till Paris, där jag har en liten skrivlya.

Det blir något av ett testamente – men jag skriver bara om de baletter jag tycker om!

Anders Jörlén
19 nov 2010


  • Clark Engelgroth Maya Schonbrun
    Young Ballet Stars of the future showed their skills in Helsinki
    The Artistic Director of the Finnish National Ballet, Madeleine Onne , worked as the chair of the judges at The 9th Helsinki International Ballet Competition. When welcoming us all to the prize distrib...

  • Five short stories and a prelude av Ana Sendas
    Innehållsrik föreställning på Riddarfjärdsteatern
    Kungliga Svenska Balettskolans avslutande uppvisningar för spelåret 2021-2022 var uppdelade på tre tillfällen. Det första programmet, med titeln Promises, gavs på Riddarfjärdsteatern 20 maj. Föreställ...

  • 2022 års stipendiater och medaljör.
    Carina Ari Dagen firades igen med nya stipendiater och en välförtjänt Carina Ari-medalj
    2022 kunde Carina Ari Dagen åter firas. 16 maj samlades i Operans guldfoajé en krets entusiaster för att hylla stipendiater och mottagare av Carina Ari Medaljen och, inte minst, mecenaten själv. Henne...

  • Askungen Woo Romano
    Colourful new Cinderella in Stockholm
    Tamara Rojo’s new production of Cinderella in Stockholm is successfully adapted to current themes. Cinderella is a refugee washed up on the shore still clutching a precious photo of her family. Two po...

  • Little Dragon
    Dansfestival förgyllde Göteborg
    Under tre dagar i maj förgylls Göteborg av dans. GöteborgsOperans andra dansfestival är ett forum för nyskapande, oförutsägbara möten med publiken, samarbeten mellan artister och olika konstformer, en...

  • Peter Pan och Wendy
    Peter Pan och Wendy ett balettäventyr för hela familjen
    ”Det blir en magisk dansföreställning för hela familjen”, säger Sebastian Michanek om Svenska Balettskolan nya verk Peter Pan och Wendy på Lorensbergsteatern i Göteborg. Förutom skolans danselever med...

  • Kasperi Kolehmainen
    Talangfulla elever i den Nationella tävlingen
    En Nationell danstävling för unga dansare ordnas varannat år i Helsingfors. Det är Balettpedagogernas förening som står som arrangör av tävlingen.Solisterna är indelade i tre grupper, 12-14 år, 15-16 ...

  • Grand Ballet de Kyiv
    En alldeles ovanligt känslofylld Giselle i Karlstad
    Jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva detta: Publiken hälsar den manlige huvudrollsinnehavaren med samfällt jubel, efter ett framförande av en klassisk balett, när han vid applådtacket vecklar u...

  • ProDance1
    Helsingfors: Festgala med många stipendiater
    Föreningen Pro Dance har varit verksam i 50 år i Finland. En festgala firades vid Aleksandersteatern en söndagseftermiddag i mars. Ändamålet med verksamheten är att samla in medel för att med stipendi...

  • swanlake kiev
    Se den ukrainska Svansjön på bio – alla intäkter går till UNHCR
    Det är folkrörelsen Folkets Hus och Parker som driver initiativet ”Live på bio”. I dessa bistra tider visar man, för första gången, en balett från Kievoperan: Svansjön. Alla intäkter från visningarna ...

  • Stabat Mater KSB 1
    En beundransvärd säkerhet och ett övertygande lugn i framförandet
    Favourites är en elevföreställning med fyra verk på Kungliga Svenska Balettskolan som var genomgående i hög klass på dansandet. Alla fyra var gruppdanser med från åtta till elva medverkande från gymna...

  • Eskapist4
    Läs vad Peter Bohlin skrev om Eskapist vid premiären 2019
    Alexander Ekmans Eskapist: En visionär svingar sitt trollspö


  • The company demonstrated their enthusiasm in vivid characterisations.
    Under the direction of Nicolas Le Riche, the Royal Swedish Ballet presented a double bill of French choreography. Roland Petit’s Carmen is a timeless gem. Premiered in London in 1949, the choreographi...

  • Kites1 GO
    Kites – Allt hänger på en tråd
    Allt hänger på en tråd, tro mig, jag ligger på en slätt, torr i munnen, andfådd, och du är här vid min sida, du skulle kunna gå härifrån, men det finns band som binder, allt är upp och ner och det fin...

  • Sibelius1
    The Ballet Sibelius at the Finnish National Ballet is a story – and a great love story of a composer
    Finnish National Ballet celebrates its centenary this year and the new commission, Sibelius , plays an important role. The significance of the composer and his works inspired Finnish choreographer, Jor...

  • RBS1
    Royal Ballet School Affiliate Training and Assessment Programme
    ‘The unique programme will drive forward the standard and accessibility of recreational dance training, providing an alternative to the current model of training offered by recreational dance organisa...

  • Helsinkigala1
    En efterlängtad öppning av Dansens hus i Helsingfors
    Finlands efterlängtade Dansens hus – Tanssin talo – har öppnat sina dörrar på ett magiskt datum 2.2.2022. Om ett hus för dansen hade dansfolket drömt om i årtionden, och nu var glädjen stor att detta ...

  • PDL22 1
    Årets Prix de Lausanne i Montreux med samtliga deltagare på plats
    Förra årets tävling tvingades hållas online på grund av pandemin. Med genomförda vaccinationer och covidpass gick lyckligtvis årets Prix av stapeln med deltagarna på plats. Covidpass var obligatoriskt...

  • Here not here 1
    Verket har många olika delar, med olika rörelsescheman, improvisationer, men det är vi dansare som sätter materialet.
    Det handlar om att gråta i solskenet och dansa i mörkret Det handlar om att vara Här Inte Här

  • Kungsbacka1
    Dans på högsta nivå
    Sommaren 2019 hölls en stor gala i Kungsbacka med klassisk balett. Det kan numera bara upplevas på Kungliga Operan, såvida inget utländskt danskompani av okänd kvalitet dyker upp. Äntligen är det dags...

  • Nurejevs Svansjön1
    Nurejevs Svansjön på Stockholmsoperan – en version aldrig tidigare spelad i Sverige
    Inför Kungliga Balettens premiär på Svansjön i koreografi av Rudolf Nurejev gästades Operans Balettklubb av iscensättaren Charles Jude och dansaren Calum Lowden.Charles Jude är före detta Etoile på Pa...

  • Lana Maxxa
    Till julen gör de sina första huvudroller i Nötknäpparen
    Att få dansa huvudrollen i en helaftonsbalett är drömmen för de flesta dansare. Men få förunnat. På Svenska Balettskolan i Göteborg har eleverna en helt egen uppsättning av baletten Nötknäpparen där d...

  • Transit1
    Transit av Tero Saarinen – mångfasetterad visuell fest ­
    Tero Saarinen Company presenterade sig i Saarinens nyaste koreografi Transit med en större mängd dansare än vad vanligt är i hans verk. Det hade beställts av Skånes dansteater och sågs nu i Helsingfor...

  • Bella figura
    Kylián, Ek and Forsythe at the Royal Swedish Ballet
    The Royal Opera House in Stockholm is thankfully back to capacity audiences and enjoying a popular programme of modern classics. Under director, Nicolas Le Riche, the company sees changes in the reper...

  • Daria Ivanova
    Ett nytt Mariane Orlando stipendium utdelat
    Operans Balettklubbs pris till årets dansare har genom enhälligt beslut tilldelats premiärdansaren vid Kungliga Baletten Daria Ivanova.

  • SAAGA 1
    Göteborgsoperan öppnar upp med dubbla världspremiärer
    GöteborgsOperan öppnade delvis i augusti och den 30 oktober var det dubbla världspremiärer utan begränsning på antalet besökare. Föreställningen Unfold med de två dansverken Continuim och SAABA skapad...

  • Linnar Looris
    Meet Linnar Looris Artistic Director of The Estonian National Opera
    Dansportalen has got an interview with Linnar Looris – Artistic Director since autumn 2019 for the The Estonian National Ballet.

  • Gala Korsaren
    Kungliga Operan rivstartar säsongen med balettgala.
    Äntligen, är vi många som säger. Den 17:e september slås portarna upp, dansen kan börja och det är inte vilken dans som helst. Ett unikt program med åtta verk, varav flera sällan sedda, utgör höstens ...

  • Nimrud
    Liselott Berg, om sina 42 år som fanbärare för dansen i Göteborg – hittills!
    Att det blev Göteborg var en slump. Men där blev hon kvar. 42 år senare brinner och jobbar hon lika engagerat för dansen på Sveriges framsida. Idag som biträdande och administrativ chef för GöteborgsO...

  • Swingle Stepping, Morgann Runacre-Temple, Year 11 students - 
    Whirling flying bodies with the Royal Ballet School
    Coordinating a performance for a ballet school of several hundred pupils to stringent Covid social distancing is a Herculean task but amazingly the Royal Ballet School pulled it off.

Redaktion

dansportalen@gmail.com

Annonsera

dansportalen@gmail.com

Grundad 1995. Est. 1995

Powered by

SiteVision

Uppil