Bild: Dansscen med Danny (Anton Ewald) och hans gäng. Foto Jonatan Jungebrant
Lästid 6 min
När Grease The Musical intar Rondo i Göteborg får publiken möta en Sandy som är både sårbar och stark. För Lovisa Bengtsson är rollen en dröm som går i uppfyllelse – det är också en chans att ge den klassiska karaktären en ny röst. Med dansen som sin första kärlek kombinerar hon sång, skådespeleri och rörelse i en modern tolkning av den ikoniska musikalen.
Varför är Grease aktuell 2026?
Min första tanke är att allt går i vågor och nu tycker jag att hela stilen och sfären av Grease smyger sig tillbaka. Kanske inte brylkrämen dock! Sen har vi så klart kommit längre med vissa kvinnoroller och det här är ju också en omskriven version.

Hur ser du på Sandy som du spelar om du jämför med Olivia Newton Johns Sandy? Hur har du gjort rollen till din?
Vi har hittat en bra balans. Målet har från början varit att göra en ny tappning av Grease. I originalet är Olivia mycket mer timid och den stora kontrasten, att hon måste bli tuff för att få en plats. Här har vi pratat om att vi inte har velat att hon ska kännas som ett offer utan vara en kvinna av 2026. Även om hon kan vara lite mer inåtvänd i början får man inte köra över henne hur som helst.
På så vis har vi hittat en ny tappning av en kvinna av idag. Jag har velat hitta hennes sårbara sida, men hon ska verkligen inte upplevas som oskyldig och lättöverkörd. Även om storyn är densamma så tacklas vissa saker på ett annat sätt idag. Samtidigt vill man inte heller att folk ska känna att det här var ju inte Grease…
Vad var det första du tänkte på när du fick rollen?
Jag har känt att Grease alltid har följt med mig. När jag gick på dansskolan som liten satte vi upp föreställningen Grease och jag minns att när jag på gymnasiet klädde jag ut mig till Sandy på någon studentskiva, så ena hjärnhalvan tänkte; herregud, vad kul och att dessutom få göra den med Anton (spelar Danny)! Den andra hjärnhalvan som tänkte; har de valt rätt person…?
Jag tror att jag fick besked på vintern förra året, kanske i december. Vi började repetera nu, för 6 veckor sedan. Men själv har jag absolut börjat innan, att träna upp sången, titta på filmer osv, men det där med är superindividuellt.

Hur har du förberett dig?
Jag tittade direkt på hur Sandy sjunger och kände att jag ville börja testa låtarna, gå till någon sångpedagog, hitta övningar… och sen tyckte jag det var roligt att titta på alla nya tappningar av Grease som jag inte hade koll på. Jag började också kika i manuset och antecknade lite egna tankar.
Vad har du för bakgrund?
Till en början har jag dansat hela livet, det var nog min första tårtbit som artist. Först gick jag på Lasse Kühlers i Stockholm och sen på Base23. Där gick jag från 10-årsåldern tills jag tog studenten. Efter det ville jag till L.A. och åkte till USA i två-tre månader och tränade.
Sen när jag kom tillbaka till Sverige började jag frilansa och få jobb. När det gäller sången sjöng jag alltid när jag var liten. Jag kommer ihåg att min storebror satt och spelade dataspel och jag satt bredvid och hade på karaoke och sjöng för hela huset!
På Base23 hade vi också kör och i min vanliga skola gick jag alltid i skolkören. Teater har jag länge varit nyfiken på, men det har känts lite mer som en sluten värld och man ska gå i någon sorts teaterskola för att höra hemma på riktigt i den. Men jag har alltid tyckt att så mycket är kul! När jag var yngre fanns en rädsla att om jag sjunger, kommer de inte att se mig som en dansare längre och tvärtom … men för att få jobb är det viktigt att vara mångsidig.

Dansen är viktig i Grease och hur har det varit att kombinera den med sång?
Det är väldigt roligt när man får göra båda, men jösses vad svårt det är för vartenda andetag som man tar in när man dansar ska man göra av med istället när man sjunger. Lungorna behöver verkligen vänja sig. Ibland känns det som att bröstkorgen skriker! Det finns ett magstöd, ett centrum för dansare, coren som man håller, och ett för sångare som ska hålla när man sjunger och vi som är dansare vill gärna använda vårt dansstöd som sångstöd och där kan det bli svårt för de krockar. När du ska sjunga ska du släppa magen och det kan jag absolut inte göra när jag dansar.
Finns något mellan Sandy och Danny som är extra utmanande?
Det första jag tänker på är Dannys två liv, ett liv där jag inte passar in alls. Konflikten mellan att passa in och samtidigt vara sitt mest autentiska jag, sig själv. Det som ändå lyser igenom är att de vill få vara med varandra. Att hitta den balansen, i ovissheten. Annars rent tekniskt har vi ett moment när vi båda precis har dansat och sen direkt har våra repliker, trots att vi då är väldigt andfådda.

Om du fick ge Sandy ett råd, vad skulle det vara då?
Det första jag tänker på är att tro på dig själv och att du duger som du är. Allt kommer att lösa sig om du bara är sann mot dig själv.
Vad vill du att publiken ska ta med sig från Sandys resa i föreställningen?
Vi har alla våra olika saker som vi jobbar med, men om man bara är sann mot sig själv så kommer rätt saker att komma till en. Det är okej att tappa sig själv på vägen så länge man hittar tillbaka. Ibland får man leta lite. Men det tillhör livet att vandra in på fel stig ibland, det är inget farligt.
Thérèse Eng
Göteborg
Rondo, Grease The Musical 25 september 2026 – 31 januari 2027










