Bild: Le Corsaire, Kungliga Baletten 2026. Carl Sjögren och Desilava Stoeva. Foto Kungliga Operan/Håkan Larsson
Lästid 4 min
Lord Byrons versberättelse The Corsair fick ett sensationellt genomslag. Verket sålde i 10.000 exemplar första dagen 1814 och trycktes under året i sju upplagor.
I boken var Medora (senare den kvinnliga huvudrollen i baletten) piraten Conrads hustru, som väntade hemma under makens orientaliska äventyr.
Som balett fick Le Corsair ett komplicerat liv i ett mycket stort antal olika versioner, med många musikaliska och koreografiska ändringar och tillägg.
1856 fick verket urpremiär som treaktsbalett på Parisoperan, med musik av Adolphe Adam och koreografi av Joseph Mazilier. Där var rollen som Conrad inte en dansroll, utan den mimades.
Den scenografiska sensationen i föreställningen var det avslutande skeppsbrottet. 1867 tillades i en första version en blomsterdans, till musik av Delibes.
I januari 1858 ägde den ryska premiären rum, med den kejserliga baletten i S:t Petersburg. Musik Adam, koreografi Jules Perrot, med tillägg av Marius Petipa, som också dansade den manliga huvudrollen, Conrad.
1868 skapades där den långa, snabbt berömda vita scenen Den levande trädgården, med dansöser i vitt och blommor i överflöd.
1899 skapade Petipa i S:t Petersburg den balett som blev utgångspunkt för de flesta följande versioner.
I Sovjetunionen kom baletten att ingå i den fasta repertoaren. 1931 skapade Vaganova (den legendariska pedagogen) en egen version för Kirovbaletten i Petersburg. Baletten sattes upp på många scener runt om i unionen.
Bolsjojteatern i Moskva hade fått sin premiär av baletten redan i november 1858.
Le Corsair dansades länge i enbart östra Europa, men alltsedan Rudolf Nurejev och Margot Fonteyn 1962 gjorde sensation med sitt framförande av duetten, har den dansats otaliga gånger vid gästspel och tävlingar. Musik av Riccardo Drigo.
21 juni 2007 skapade Alexej Ratmanskij som då var balettchef på Bolsjoj och Jurij Burlaka, specialist på 1800-talets balettmusik, denna vad som verkar vara kompletta version av Le Corsaire för Bolsjojteatern i Moskva, ca 3 ½ timme inklusive två pauser. Musik: Adam, Pugni, Delibes, Drigo och Prins Oldenburg.
Här finns allting, inklusive en tjugo minuters förträfflig version av ”Den levande trädgården” med omkring 40 dansare plus barn. Dansöser i vitt med blommor på kostymer, i händer och korgar och på bågar och golv.
Medryckande melodiska valser och andra melodier av Delibes. En lång höjdpunkt i slutet av andra akten.
Korsaren i Stockholm
I september 1935 gästspelade Nationaloperan i Riga på Kungliga Teatern med sin version av Korsaren.
1968 gästades Stockholm av ett par som dansade den stora duetten. 1973 framfördes duetten nio gånger av Maria Lang och Walter Bourke.
Även tre gånger av två ytterligt lovande ungdomar: Johan Renvall och Mia Stagh.
Premiär 2023 för Le Corsair i Stockholm
Mellan 27 oktober och 18 november 2023 framfördes baletten tio gånger i sin helhet, under namnet Le Corsaire, i en tvåtimmars version av José Martinez som året dessförinnan blivit utnämnd till balettchef på Operan i Paris. Nu återkommer verket under en knapp månad på Kungliga Operan.
Den stora duetten
Medoras partner var länge Ali, Conrads slav. Kontrasten blev effektfull mellan Medoras prinsesslika framtoning och slavens exotiska och ekvilibristiska dans.
Han dansar oftast i orientaliska benkläder med bar överkropp och ett pannband, ofta med en fjäder i.
Duetten skapades ursprungligen för tre dansare: Medora, Conrad och Ali. Först reducerade man trion till en duett, med Ali som partner.
I senare uppsättningar har man dock låtit huvudrollsinnehavaren glänsa också i det avslutande partiet. I Stockholm har man återgått till att framföra stycket med tre dansare.
I Stockholm har detta mästerverk förändrats. Dels har scenografen Marie í Dali, valt att i stället för i vitt klä dansöserna i aprikosfärgat och ljusgrönt, och i ett fall i gult, utan en enda blomma.
Dels har scenen förkortats till omkring hälften, med mindre än halva antalet dansöser.
Här har det från början berömda skeppsbrottet formats i film. Baletten slutar då med två omfamningar och en kort dans, när Medora och Conrad vaknar upp ensamma på en strand.
Det är ett lamt slut på en iscensättning som annars i nästan alla delar fastslår att Le Corsair är ett av den klassiska balettrepertoarens stora mästerverk, med massor av utmärkta chanser för dansare att briljera.
Peter Bohlin
Stockholm
5 september – 2 oktober 2026
