Den 21 september hade REPLICA Sverigepremiär på Kungsbacka Teater, i koreografi av Andrea Peña.
Som residenskonstnär i Oslo (Bærum Kulturhus) och Kungsbacka (Rum för Dans) har Peña fördjupat sig i ”nedladdad koreografi” och kroppens queera roll i den digitala världen.
Det är tredje gången Peña ges möjlighet att arbeta i Sverige. Denna gång undersöker hon hur kroppen framställs i den digitala sfären, till hur vi visar upp oss i samhället där t ex barn imiterar gester från Tik Tok.
Säckar med grus, kedjor, stegar och plastsjok blandas med vattenfyllda stövlar riktigt gräs och tuvor, långbord och lysrör till en suggestiv scenbild, medan dansarna nästintill är nakna. Foto Elisabeth Toll
Scenografi av kontraster
REPLICA tar oss med på en resa genom kroppens historia, från antikens mytologi och renässansens skulpturer till dagens selfiekultur. Scenografin kombinerar hårda element från gatukultur med vackra trädgårdsdetaljer som riktigt gräs. Kallt lysrörsljus skapar en suggestiv och kontrastrik miljö ihop med en brokig ljudmatta och röster som läser om Jungfru Maria.
Frédérique Rodier i en maskulint förfinad pose inspirerad av den klassiska skulpturen Statua del Dio Nilo, i Neapel. Foto Elisabeth Toll
Digitala gester möter fysisk rörelse
Koreografin kretsar kring den queera relationen mellan digitala gester och fysiska rörelsemönster. Andrea Peña ihop med dansarna Frédérique Rodier och Marco Curci, dyker djupt i fenomenet. Finns det likheter mellan en antik fresk och en AI-genererad TikTok-persona? Hur påverkar det digitala våra fysiska uttryck? Har vi trasslat in oss så pass att vi inte längre kan skilja kopior från original?
”I projektet fokuserar vi på den digitala kroppen och studerar performativa beteenden i digitala miljöer, och hur de formar vår kroppskultur”, säger Andrea Peña.
Koreograf Andrea Peña. Foto Bobby Leon
Andrea Peña är en hybridkonstnär från Bogotà, Colombia. Efter egen danskarriär grundade hon 2014 Andrea Peña & Artists, med säte i Kanada. Det koreografiska språket i REPLICA är naket – även i överförd mening. Inledningsvis distraherar nakenheten och gör dansarna spända, men efter hand rör de sig androgynt fritt som två ”replicas” genom historien. Särskilt Rodier har en närvaro som utstrålar integritet i varje liten rörelse.
Dansarna Marco Curci och Frédérique Rodier. Foto Peter Buchschatz
Dansarna utforskar sig själva, klättrar och bär ömsom på varandra. Krälar i grus och vatten. De härmar maskulint förfinade poser från klassiska skulpturer som Statua del Dio Nilo. Även Gustav Vigelands staty Fontänen, i Oslo, där männen i sin kamp tar sig vatten över huvudet kan spåras. Allt blir till selfieposer. Vad är äkta? Vad är kopia?
Marco Curci tar sig vatten över huvudet likt männen i Gustav Vigelands staty Fontänen, i Oslo. Foto Elisabeth Toll
Konceptuellt och utmanande
Peña väver in sin egen colombianska magkänsla och reflekterar över hur nordisk och kanadensisk kultur påverkas av migration och mångfald. Trots några utdragna passager, håller verket greppet om publiken under den timslånga föreställningen.
Samtida dans har få ramar att förhålla sig till. Utforskandet är själva essensen. Bitvis är det svårt att hänga med i de konceptuella frågor som Replica ställer kring könens inkarnation. Vad är det konceptuella och mytologiska i budskapet? Men verket ger samtidigt många möjligheter till egna upplevelser. Exempelvis hörde jag någon associera dansarnas försök att slå liv i fondens intetsägande plastvåder till Don Quijotes meningslösa fäktande med väderkvarnar. Själv såg jag kopplingar till Per Jonssons ikoniska verk Schakt där dansarnas effektfulla slag mot hängande plåtar gick rakt in i själen.
REPLICA är ett ambitiöst, aktuellt och vetenskapligt grundat projekt. Men när dansarna i slutscenen står helt nakna inför publiken känns det plötsligt mossigt och daterat. Budskapet går fram ändå – till syvende och sist är vi alla bara kroppar.
Heléne Friberg
Kungsbacka
Se Andrea berätta om sina tankar kring REPLICA:
Produktion
Koreografi: Andrea Peña i samarbete med Frédérique Rodier, Jean-Benoît Labrecque och James Phillips.
Dansare: Marco Cursi, Frédérique Rodier
Koreografisk assistent: François Richard
Ljusdesign och visuell dramaturgi: Hugo Dalphond
Musikkomposition: Eƨƨe Ran
Scenografi: Andrea Peña, Jonathan Saucier
Bildkonstnär: Antonio Della Guardia
Producent: Isaïe Richard
Samproducenter
Rum för Dans, Region Halland
Bærum Kulturhus
Agora de la Danse
Med stöd från
Conseil des Arts et Lettres du Quebec
Canada Arts Council
Rum för Dans
Bærum Kulturhus
Agora de la Danse
Quebecs kulturministerium
Nordiska ministerrådet
Teatro Nuovo (Neapel)
Teater Halland
Hallands Konstmuseum
Kungsbacka Teater
Circuit-Est Centre Chorégraphique
Huvudbild: Frédérique Rodier och Marco Curci tar i REPLICA med publiken på en tidsresa i kroppsliga uttryck. Foto Elisabeth Toll
