Under tre dagar i maj förgylls Göteborg av dans. GöteborgsOperans andra dansfestival är ett forum för nyskapande, oförutsägbara möten med publiken, samarbeten mellan artister och olika konstformer, en mötesplats för alla oss som älskar dans.
Festivalen invigs med Crystal Pites och Jonathan Youngs Revisor med Kidd Pivot på GöteborgsOperans stora scen. Men redan helgen innan denna storslagna premiär har danskompaniet haft en mängd happenings på stan där de besökt utvalda platser; skyltfönstren på NK, Victoriapassagen och ett kontor på Kungsgatan 48A. Det har bjudits på rörelse- och improvisationsworkshop i operahusets foajé och dansfilmer på Bio Roy på Avenyn.
Yoann Bougeois, danspoeten, koreografen och cirkusartisten som tidigare intervjuats i Dansportalen (20200316), medverkar med både med Hurricane på stora scenen och de två trollbindande miniatyrverken, Our Music och Fugue/Trampoline som bägge illustrerar hans livsprojekt, att hitta ögonblicket mellan viktlöshet och gravitationskraft.
Klicka på bilden för att se videon Fugue/Trampolin.
Inför festivalen träffade jag Hiroki Ichinose, en av dansarna i GöteborgsOperans Danskompani. Hiroki dansar i flera av de små pop-up nedslagen, men också i den avslutande föreställningen med bandet Little Dragon.
Är det första gången som du medverkar i festivalen?
Jag började på Göteborgsoperan 2018 och det här är min andra festival, men jag känner att den här festivalen är väldigt annorlunda, för det här är också ett firande av liveföreställningar. Efter en så lång period då vi inte kunna ha publik (under pandemin) så får vi nu till slut tillfälle att verkligen bara fira denna konstform och att möta publiken i väldigt olika format. Under dessa pop-up föreställningar möter vi publiken i en mycket mer intim situation, av en slump på gatan utanför NK eller på Kungsgatan där vi haft små mini pop-up inför en liten och slumpartad publik. Eller på huvudscenerna i huset.
Hiroki Ichinose är dansare i GöteborgsOperans danskompani. Foto TE
I vilka dansverk är du själv med i?
Under pandemin gjorde jag en egen dansfilm, What actually accured? som visades på Bio Roy i början av festivalen. Jag dansade också i två andra filmer som gjordes under pandemin och de visades också, varav en av i Alexander Ekmans koreografi. Jag deltar också i det lilla verket som framförs i ett kontor på Kungsgatan och som sju av oss dansare skapade ihop med koreografen Tom Weinberger under fyra dagar. Och så slutligen på söndag kommer jag att dansa i festivalavslutningen där vi dansare har valt att dansa med Göteborgsbandet Little Dragon.
Finns det någon skillnad mellan att medverka i en sån här festival jämfört med i en vanlig uppsättning här i operahuset?
När man dansar under en festival är det så mycket som pågår samtidigt och man fokuserar inte bara på en enda produktion. Vi möter olika sorters publik och står på andra typer av scener än vad vi brukar så på det sättet är det väldigt annorlunda. Men att uppträda är alltid att uppträda. Det är något så vackert och magiskt över att exponera sitt hjärta och sig själv och dansa. När man dansar i en festival är ens hjärna på så många olika ställen, vilket både är stimulerande, men kan också vara slitsamt.
Revisor med Ella Rothschild, Cindy Salgado, Jermaine Spivey, Tiffany Tregarthen, Doug Letheren, David Raymond, Rena Narumi och Matthew Peacock. Foto Michael Slobodian
Om du själv skulle skapa en dansfestival, vilka ingredienser skulle den ha?
Åh, om jag fick det, skulle jag låta dansarna få vara med i skapandet! Vi har faktiskt haft många sådana möjligheter här, att få göra våra egna små pop-up verk, och avslutningen på festivalen tillsammans med Little Dragon är i stor utsträckning något som fem av oss dansare gjort i samarbete med bandet. Det har inte funnits någon koreograf som har övervakat det hela, utan besluten är ett väldigt tätt samarbete mellan musikerna i bandet och oss.
Det är något så underbart när konstnärer får ett fritt skapande utrymme där de kan göra vad som helst. Så om jag skulle ha en dansfestival skulle jag verkligen försöka att hålla just det levande. Att vi dansare får vara medskapande. Det är faktiskt så det i stor utsträckning är på GöteborgsOperan, en öppenhet där vi får vara med, ett samarbete, en demokratisk och öppen process. Det är en frihet.
Final med Little Dragon. Dansarna Pascal Marty, Sabine Groenendijk, Christoph von Riedemann, Lee-Yuan Tu och Hiroki Ichinose med sångerskan Yukimi Nagano. Foto Dan Offerlind
Du nämnde samarbeten mellan konstformer och du medverkar själv i den avslutande dansföreställningen som också är en konsert med Little Dragon, hur gick det samarbetet till?
Det var vi dansare som ville dansa till deras musik, så det är vi som har valt dem! Deras musik är fantastisk och väldigt dansant, om man får säga så!
Göteborgsbandet Little Dragon är kända långt utanför Sverige och har gästat flera festivaler världen över. Tillsammans avslutar de och Hiroki Ichinose med sina fyra kollegor GöteborgsOperans andra Dansfestival. Och publiken som kommit är med ända till finalen och dansar mellan bänkraderna under discolampan denna sköna majkväll.
Thérèse Eng
Göteborg
GöteborgsOperans Dansfestival 20 – 22 maj
Huvudbild: Little Dragon med Christoph von Riedemann, Sabine Groenendijk, Lee-Yuan Tu och Hiroki Ichinose tillsammans med sångerskan Yukimi Nagano. Foto Dan Offerlind
