TALLINN: Det blev 20 föreställningar i Tallinn av Billy Elliot Muusikal. Det måste vara ett vågspel att sätta upp en musikal i Estland om något som utspelas i Nord-England på 1980-talet. Till på köpet hitta ett antal ungdomar som kan både sjunga, dansa, steppa och göra akrobatik.
Men det lyckades man naturligtvis med. Dels sålde man 20 utsålda föreställningar med cirka 1000 personer på varje föreställning, dels gjorde ett antal begåvade tjejer och killar en fin insats i showen.
Julsketchen lockar alltid fram det stora leendet hos publiken. Foto Marek Metslaid
Dansportalen träffade några av dem när vi kollade in den sista föreställningen av Billy Elliot Muusikal på NoorTeater i Tallinn.
Repetitionerna började i november 2014 och premiären var i början av mars 2015, sista föreställningen spelades i maj.
”Min farfar såg en annons i tidningen om att de sökte intresserade för roller i showen. Jag bodde i Tartu – ca 16 mil från Tallinn – så daglig pendling blev omöjlig”, säger Kaspar Kiisk, som blev utsedd att spela rollen som Billy.
Fr v: Jaagup Tusk, Kaspar Kiisk, Maximo Erm, Eva Lotta Kliimask och Robin Rio Kreem. Foto CH
För fem månader lämnade han hemstaden och vänner och familj i Tartu och bodde i Tallinn hos sina morföräldrar i Tallinn och gick samtidigt i en skola där. Det är en scenvan person jag har framför mig, för Billy Elliot är den sjunde showen han är med i, senast var det i Mary Poppins i Tartu. Han gjorde nu alla 20 föreställningarna utan någon ersättare.
”Det var på håret att vi klarade det” säger – med ett leende – representant för produktionen Enel Lausa, som är med vid intervjun. Och då tänkte hon på rösten, som var på väg mot målbrottet.
Kaspar Kiisk som Billy. Foto Marek Metslaid
För Maximo Erm som gjorde rollen som Michael, höll däremot inte rösten i januari och han fick finna sig att bli flyttad från rollen som Billy till Michael. Den rollen har egentligen bara en större sånginsats, så det går att anpassa rent musikaliskt.
Maximo älskar att dansa och började i Tallinns balettskola för tre år sedan. Han berättar något överraskande att han var rädd första gången som han var på scenen i den rollen. ”Varför var du rädd”, undrade jag naturligtvis.
”Hur folk skulle reagera på just den scenen, om det skulle bli negativa reaktioner…”
Men folk visade sig älska den scenen med två killar utklädda i något föråldrade kvinnokläder, som till på köpet både sjöng och steppade.
”Dressing yourself…” Foto Marek Metslaid
Robin Rio Kreem som är med i showen hade sin pappa med på scenen i rollen som Tony, dvs äldre broder till Billy. Och hans syster var också med i Mrs Wilkinsons balettklass.
Eva Lotta Kliimask som är med på intervjun är också med i balettklassen. Det var hennes danslärare som bad henne att söka till showen, vilket resulterade i att hon antogs.
Maggie går hem även på estniska. Foto Marek Metslaid
Jaagup Tusk, som även gjorde Michaelrollen, berättar att han blev uttagen av folk från showen som var på hans skola och letade lämpliga kandidater som kunde vara med i Billy Elliot.
Nu var intervjun över och ungdomarna var tvungna att ge sig in till logerna för att klä om inför kvällens föreställning, som skulle vara den 20:e och sista. Utsålt även denna kväll, precis som de övriga 19 föreställningarna har varit.
Glädjen går inte att ta fel på när Winston J överlämnades. Foto Marek Metslaid
Och så var det här med hunden! Efter en av de sista showerna fick Kaspar årets present från teatern – en livslevande hundvalp! Alla trodde naturligtvis att hunden skulle få heta Billy. Men showen är över nu. Hunden lystrar till Sealord Winston eller bara Winston J.
Det finns ju även ett liv utanför teatern.
Cristian Hillbom
Huvudbild: Rudolf Bauman och Kaspar Kiisk i Svansjö-pas-de-deux. Foto Marek Metslaid
