I våras kom den uppskattade och världsberömda ryska balettgruppen Eifman Ballet från S:t Petersburg till Tammerfors med två skilda helaftonsbaletter, Onegin och Russian Hamlet, inbjudna av Savcor Ballet från S:t Michel. Nu är det dags dags för gruppens nya gästspel i S:t Michel (på finska Mikkeli).
Den 8 – 11 september, välkomnas gruppen av Savcor Ballet till Mikaelisalen i S:t Michel. Denna gång med Bröderna Karamazov efter Dostojevkijs klassiker. Dessutom ges en egen Eifman-Gala. Det blir fyra föreställningar då båda programmen ges två gånger.
Drottningen plågas av vålnaden. Foto Eifman Ballet
Dansportalen recenserade baletten Onegin tidigare efter världspremiären i S:t Petersburg våren 2009. Då hette baletten Onegin Online. Med det moderna namnet ville koreografen Boris Eifman hänvisa till handlingssättet. Senare kom han på att det traditionella namnet räcker till – även om det handlar om en ordentligt moderniserad version av den kända berättelsen av Pusjkin. Därefter har baletten Onegin visats på turnéer världen över och mottagits av publiken med entusiasm.
Russian Hamlet
I Tammerfors såg jag helaftonsbaletten Russian Hamlet. Den behandlar fritt – förutom den danske prinsen Hamlets levnad – det liv som den ryske kejsarsonen Paul (Pavel) I (1754-1801) fick möta som tronföljare till en härskarglad mor, kejsarinnan Katarina den Stora. Behandlingen av baletten är psykologisk, analytisk och filosofisk; med dansens språk är åter vissa saker mer möjliga än i vissa övriga konstformer.
Det är svåra saker Paul blir vittne till – t ex mordet på sin far, kejsaren Peter III – ett öde som Katarina beslutat om. Fadern syns dock fortfarande i skepnad av en vålnad inför ögonen av Paul. Han dyker upp inför Paul om och om igen, och kräver revansch på grund av det upplevda.
Katarinas förhållande till sonen är destruktivt, enligt hennes mening duger inte Paul till något, inte ens till att bestämma över det egna livet. Även den unga hustrun får gå sitt öde till mötes och dör tidigt. I baletten visas allt detta; det tecknas i koreografin i dramatiska drag. Efter moderns bortgång blev Paul senare kejsare och härskade till sin död.
Eifman Ballet består av skickliga dansare. Foto Eifman Ballet
Koreografin – och dansarnas insatser
Allt löper organiskt framåt i den här berättelsen; Boris Eifman visar upp de starka scenerna inför våra ögon, det är knappt någon som förblir oberörd av föreställningen – på ett eller annat sätt. Dramat beskrivs i stora penseldrag, nutida dans med inslag och grund av balettsteg, bästa möjliga konst – dansarna kan sitt. De gör ett utomordentligt fint arbete, de kunniga solisterna men även den stora gruppen som dansar unisont de svåra stegen igenom.
Egentligen kan man inte tala om steg i den meningen som man kommer att tänka på i sammanhanget dans, danssteg. Här finns det även så mycket annat än bara steg åt det ena eller andra hållet. Uttrycket danssteg har blivit till tidigare, då scendansen inte ännu utnyttjade alla de möjligheter som vi nu kan beundra på en föreställning.
Nu är det kroppens vridningar, ställningar, poser dit dansarna glider eller vänder sig, i en ständig rythm som inte avbryts av något, allra minst på grund av bristande kunskap i tekniken. Det är inga svårigheter vi upplever eller ser på scenen med de här skickliga dansarna. De är valda från olika skolor i Ryssland, och standarden av deras kunnande är hög. Som känt kräver gruppens ledare Boris Eifmans mycket av sina dansare.
Drottningen/kejsarinnan. Foto Eifman Ballet
Boris Eifman
Eifman är en meriterad artist. I det forna Sovjetunionen utnämndes han till Folkkonstnär och nu i augusti har han erhållit titeln Honorary Symbol of Merits av hemstaden S:t Petersburg. Nästa år är det äntligen dags för öppnandet av en egen Eifman Balettakademi – naturligtvis i S:t Petersburg.
Anita Jokela
