Koreografen Roland Petit in memoriam

13 jul, 2011 | Artikel

Roland Petit

Roland Petit

Den franske koreografen och balettledaren Roland Petit dog den 10 juni vid 87 års ålder i sitt hem i Genève. Petit var en av Frankrikes mest kända och uppskattade koreografer. Han började som dansare på Parisoperan, men startade sin första egna balettensemble redan vid 24 års ålder.

Det stora genombrottet kom med baletterna Le jeune homme et la mort (Ung man och döden)1946, på Stockholmsoperan 1976) och Carmen (1949). Under sin karriär har han skapat 176 dansverk. Många skapade han direkt för sin hustru och musa Zizi Jeanmaire. 

Petit föddes 1924 i Villemomble nära Paris och började i Parisoperans balettskola vid 6 års ålder och blev medlem i balettkåren vid 16. 

1945 grundade han Les Ballets des Champs-Élysées och 1948 Ballets de Paris med Zizi Jeanmaire som stjärna. De gifte sig 1954.

1972 blev han chef och konstnärlig ledare för Ballet National de Marseille, där han stannade i 26 år. Han har även arbetat med revy, film och television. I  Hollywood samarbetade han bland annat med Danny Kaye och Fred Astaire.

Nicholas Leriche i Ung man och döden. Foto Opéra National de Paris

Nicolas Le Riche i Ung man och döden.

En pionjär
Roland Petit var en pionjär för en modern dramatisk balettstil, ofta med stark sexuell framtoning, långt från de klassiska balettsagorna. Birgit Cullberg såg Carmen och insåg att balett kunde behandla moderna, psykologiskt dramatiska relationer. Det inspirerade henne till skapandet av Fröken Julie, som blev hennes genombrott för en större publik.

Bland hans många övriga verk kan nämnas L’Arlessienne (Flickan från Arles), Le Loup (Vargen), Paradise Lost (Förlorat paradis – för Margot Fonteyn och Rudolf Nurejev), Proust, ou les intermettences du choeur (Proust, eller hjärtats oregelbundenheter), Le Fantôme de l’Opéra (Fantomen på Operan), Les amours de Franz (Franz kärlekar, om Schubert), The Blue Angel (Blå ängeln) och Clavigo

Han har även regisserat och koreograferat mer revymässiga föreställningar för sin Zizi, bland annat vid ett gästspel på Stockholmsoperan. Åren 1970 till 75 ägde och drev han kabaretrestaurangen Casino de Paris.

Han blev 1974 medlem av Hederslegionen.
Anders Jörlén

Förslag på andra artiklar

Succén Gustavia åter på Kungliga Operan

Succén Gustavia åter på Kungliga Operan

Huvudbild: Gustavia, Kungliga Baletten 2026. Guillaume Diop och Daria Ivanova. Foto Kungliga Operan/Håkan Larsson Lästid: 5 min “Varför är det viktigt för dig att åka utomlands och dansa?”, säger redaktör Nicholas Ringskog till Guillaume Diop, Danseur Étoile på Operan…

Läs mer
Carina Ari-dagen med 28 stipendier i dans

Carina Ari-dagen med 28 stipendier i dans

Huvudbild: Stipendier till unga dansare på Carina Ari-dagen. (Alla mottagare var inte med på bilden.) Naomi Bethke, Narima Dugieva, Elton Ekström, Otto Eltell, Noomi Funkenberg, Nicole Hultvi, Hope Härenstam, Arion Javér, Thelise Jonséus, Sebastian Köpf Lindström,…

Läs mer