Akt 1
Det är fest på slottet där prins Siegrieds födelsedag firas. Den unge prinsens informator presenterar honom för gästerna. Drottningen gör entré med sitt följe. Hon vill att gästerna ska glädjas med henne: snart ska hennes son välja någon att gifta sig med bland de vackra flickor hon bjudit in. Men prinsen verkar uppslukad av andra tankar. Hans informator försöker förgäves leda honom tillbaka till verkligheten och de plikter som väntar honom.

Akt 2
Vilse i sina drömmar ser prinsen en svankvinna träda fram. Förbluffad närmar han sig henne. Hon anförtror honom att hon är en prinsessa, som heter Odette och har förvandlats till en svan tillsammans med andra unga flickor genom den ondskefulle Rothbarts trollformler. Hon kan befrias från denna trollkraft av den som kommer att svära henne evig kärlek.
Siegfried erbjjuder Odette att bli den som bryter förtrollningen. Trots att dears möte störs av en stor rovfågel (Rothbart) utbyter Odette och Siegfried kärlekslöften. Odettes svankvinnor bildar en mur av sina vingar för att skydda dem från Rothbarts attacker. Siegfried ber Odette att följa honom till balen som drottningen ger på palatset. Odette protesterar eftersom hon är förvandlad till en svan. Siegfried bedyrar att han inte inte vill gifta sig med någon annan och svär Odette evig trohet.

Akt 3
I palatset påkallar ceremonimästaren fest och glädje. Drottningen ledsagar sin son. Men prinsen verkar frånvarande och uppträder som en främling för omgivningen. Efter att ambassadörerna visdat upp folkdanser från olika länder presenteras prinsen för de unga flickor som sannolikt kommer att väcka hans uppmärksamhet och bland vilka han kan välja sin maka. Men han avfärdar alla.
Plötsligt uppenbarar sig en en mystisk varelse, förvånansvärt lik Odette. ”Det är hon, tvivla inte längre!” Siegfried trollbinds av gestalten i vilken han tror sig känna igen sin älskade .Men det är Odile, Rothbarts dotter, som denne genom ett magiskt trick har förvandlat till Odettes avbild. Och det är hon som prinsen, drabbad av bedrägeri, friar till.
Rothbart triumferar: Siegfried har just svarit en falsk ed och för alltid förlorat den han älskar. Odette kan inte längre räddas.

Akt 4
Förkrossad av sorg inser Siegfried sitt fruktansvärda misstag. Svankvinnorna gör entré och därefter Odette. På grund av Siegfrieds ofrivilliga svek går den förtrollningen i uppfyllelse: Odette kommer från och med nu inte kunna återfå mänsklig form.
Prinsen ber Odette att förlåta honom. För sent. Rothbart rövar bort Odette från Siegfried. Drömmen är krossad.

Svansjön, i koreografi av Rudolf Nurejev, hade urpremiär på Opéra National de Paris 20 december 1984. Premiär på Kungliga Operan 10 december 2021. Nypremiär 27 mars 2024.

Svansjön (koreografi Natalie Conus, efter Marius Petipa och Lev Ivanov med Kungliga baletten från 1964 till 2013)

Akt 1
Prinsen firar födelsedag med sina vänner. Drottningen kommer för att gratulera, men också för att påminna om att han bör gifta sig då han nu ska ta över tronen efter sin döde far. Prinsens informator underhåller gästerna med berättelsen om prinsessan Odette, som under en skogspromenad blev överraskad av en trollkarl, som förvandlade henne till en svan. Prinsen ser en flock svanar komma flygande och, inspirerad av berättelsen, ger han sig hastigt iväg för att se var de landar.

Akt 2
Midnatt vid en sjö i skogen. Prinsen får se hur svanarna återfår sin mänskliga gestalt. Bland dem finns prinsessan Odette. Han närmar sig henne och de förälskar sig i varandra. Hon berättar att hennes förtrollning bara kan brytas om hon vinner någons sanna kärlek. Han svär henne evig trohet, men trollkarlen avbryter och tvingar henne att dra sig tillbaka innan gryningen, då hon åter måste bli en svan.

Akt 3
Bal på slottet. Drottningen har bjudit in några giftasvuxna prinsessor för att prinsen ska välja en brud. Han avvisar dem och drottningen blir förargad. Då hörs trumpetstötar och objudna gäster infinner sig. Det är trollkarlen och hans dotter Odile, som klätt sig till svan för att få prinsen att tro att hon är Odette. Han svär henne sin kärlek – Odette uppenbarar sig i en vision och prinsen inser för sent att han misstagit sig och hela hovet drabbas av bestörtning. Prinsen rusar ut för att söka efter Odette.

Akt 4
Åter är det natt vid sjön. Svanflickorna möter den förtvivlade Odette, som berättar om sin olycka. Prinsen finner henne och förklarar på nytt sin kärlek. Trollkarlen försöker övermanna prinsen, men styrkt av kärleken lyckas han förgöra trollkarlen. Förtrollningen bryts och Odette återfår sin mänskliga gestalt. De unga tu vandrar tillsammans mot soluppgången.

Kungliga Balettens Svansjön, som gjordes av den ryska koreografen Natalia Conus, hade premiär på Kungliga Operan 1964. Scenografin gjordes av Henry Bardon och kostymerna av David Walker, som emellertid gjorde helt nya kostymer till nypremiären 2008.

I mer traditionella versioner efter Marius Petipa/Lev Ivanov dör Odette av olycklig kärlek (alt. förblir för evigt en svan) och prinsen går under i kamp med trollkarlen. Odette och prinsen möts i en annan värld.

Svansjön hade urpremiär i Moskva 1877 med flera främmande musikinslag och anpassad till den ledande ballerinans önskemål. Den gavs ett antal gånger men det var först med Marius Petipas uppsättning i St Petersburg 1895 – med koreografi av Lev Ivanov i de vita akterna II och IV och av Marius Petipa i de övriga – som baletten blev den succé vi fortfarande kan njuta av.

Kända inslag är pas de trois i akt I, ett pas de deux mellan Odette och prinsen samt de fyra småsvanornas dans i akt II (pas de quatre) och ett pas de deux mellan Odile och prinsen i akt III.

Nytolkningar
Många har gjort moderna nytolkningar av Svansjön, till exempel Mats Ek för Cullbergbaletten. Den versionen har satts upp i något bearbetad form för Kungliga Baletten med premiär 23 oktober 2015.

En Svansjö baserad på street dance gjordes av Fredrik ”Benke” Rydman 2011 och har hyllats av kritiker och intagit städer som London, Paris och Moskva.

En annan populär version är Matthew Bournes, som utspelar sig i ett hov mycket likt det engelska och där svanarna som dyker upp i prinsens drömmar är manliga.

Huvudbild: Marie Lindqvist och Jan-Erik Wikström i Svansjön, andra akten. Fotograf Alexander Kenny