NORRDANS: Den som följt Dansportalen har kunnat konstatera att Maggie Foyer är en förträfflig skribent. Det är många som kan skriva mångordigt – Maggie Foyer kan konsten att skriva innehållsrikt och kortfattat. Så också i boken om Norrdans.
Hon har följt kompaniet på nära håll sedan 2002 och delar med sig av sina erfarenheter i en välskriven text på bara åtta sidor. Texten finns också på engelska.
Norrdans bildades 1995 med Jeanne Yasko som konstnärlig ledare och med Härnösand som hemort.
Boken Norrdans är i huvudsak ett bildverk som utgetts med anledning av 20-årsjubileet och behandlar de senaste 10 åren av gruppens verksamhet – sedan 2007 under Mira Hellenius Martinssons ledarskap.
Den är utmärkt utformad i stort format som ger bilderna möjlighet att förmedla känslan och rikedomen av upplevelser i dansens värld.
Fotografierna är tagna av några av landets skickligaste dansfotografer med nestorn Bengt Wanselius i spetsen tillsammans med Carl Thorborg, Lia Jacobi, Ivar Sviestins, Andreas Näsholm och Mira själv.
Med känsla och stort engagemang skriver Maggie Foyer om Norrdans uppdrag: att med åtta dansare föra ut scendans till Sveriges fyra nordligaste län – en yta som omfattar omkring en tredjedel av landet yta: ”Norrdans trotsar sitt kyliga, isolerade läge genom att vara ett av de varmaste, mest inkluderande danskompanierna.”
Mira Helenius Martinsson beskrivs som en person vars passion för dansen är vitglödgad. Det stycket börjar så här: ”Ett kompani är endast så starkt som människorna det består av, och, förstås, den person som sitter i förarsätet och fattar de stora besluten”.
Ett viktigt avsnitt handlar om dansarna. ”Att komma med i Norrdans är att sugas in i en intensiv arbetsatmosfär där dans, skapande och uppträdande är själva essensen i livet.”
Ur Thomas Noones Beautiful Beast med Anna Jirmanova, Toby Fitzgibbons, Davic Nondorf, Stacey Aung, Javier Perez och Kristian Refslund. Foto Carl Thorborg
Siffrorna talar om Norrdans exceptionella verksamhet. Man ger i genomsnitt 114 föreställningar per år och 2014 genomförde man därtill 359 utbildningsaktiviteter. Avsnittet om föreställningar för barn har i rubriken orden ”Nyckeln till dansens framtid”.
Under de senaste tio åren har Norrdans givet 34 urpremiärer och 20 andra verk. Nypremiärerna av Mats Eks På Norrbotten och Per Jonssons Schakt är riktiga kulturgärningar: Norrdans visade där att det var alldeles för länge sedan de verken spelades.
Ett annat värdefullt avsnitt är det om teknikerna: ’Norrdans ryggrad’. I kompaniets uppdrag ingår att kunna anpassa sig till spelplatser av olika format. Undertecknade hade nöjet att se unika Middle of Nowhere på Dieselverkstaden i Nacka, på ett av kompaniets återkommande gästspel i Stockholm. Samma föreställning kunde också sättas upp i en sporthall i Storuman, en kommun med mindre än en invånare per kvadratkilometer – varav cirka 2 000 i centralorten.
Ur Mats Eks På Norrbotten med Maria Pilar Abarruea, Ján Špoták, Andrea Vallescar, Kristian Refslund, César Garcia och Sara Enrich Bertran. Foto Bengt Wanselius
Det verket, i koreografi av Fernando Melo och scenografi av Patrick Kinmonth, var på flera sätt unikt, inte minst på grund av scenografin, som delade upp publiken i två halvor. Åskådarna fick då betrakta en halva i taget av verket, en före och en efter paus! Koreografin var mycket mångsidig: en härlig blandning av koreograferad teater och virtuosa solostycken.
Ett särskilt avsnitt ägnas sociala mediers betydelse för Norrdans. ”Att arbeta som en del i en tätt sammanflätad grupp på dagarna och sedan ha möjlighet att se vad som hänt i resten av världen på kvällarna kan vara bästa sättet att hantera isoleringen.”
I en liten ensemble med bred verksamhet ställs stora krav på en genomtänkt arbetsplanering. Dansarna i Norrdans får vara med om att utarbeta originalverk med koreografer av internationell kaliber. De får många tillfällen att utöva sin konstart och erbjuds tillfällen att utveckla sina färdigheter som koreografer och dansarna ”måste tycka om att arbeta med barn”.
Peter Bohlin och Anders Jörlén
Huvudbild: Stacey Aung i Fernando Melos Middle of Nowhere. Foto Bengt Wanselius
