Dansportalen

Artiklar från 2008 – till idag

Artiklar från 2008 – till idag

Salla Eerola och ensemblen i Sjunde symfonin. Fotograf Sakari Viika

Salla Eerola och ensemblen i Sjunde symfonin. Fotograf Sakari Viika

Helsingfors: Förlorad symfoni – en tredelad danskväll

Jag lyssnar till minimalistisk musik av Philip Glass – närmare sagt till hans The Light (1987) samt Heroes Symphony ( 1996), spelade av Bournemouth Symphony Orchestra,  och når en viss stämning. Jag skall förflytta mig till dansens värld, minnas hur rörelsespråket i ett eller några verk till Glass musik en gång tidigare såg ut på scenen.

Men - här är det dock inte frågan om Glass musik. Enstaka dansare och grupper glider framåt för mina ögon. Det är dock inte dessa  dansare och samma koreografi jag nu skall komma ihåg, men vissa paralleller finns att dra från dem till iscensättningen av Uwe Scholz verk till musik av Ludwig van Beethovens sjunde symfoni, vilket haft sin urpremiär 1993 – då dansat av Leipzigbaletten.

Maki Kirjonen, Wilfried Jacobs, Eun-Ji Ha och Eemu Äikiö i Förlorad tablå. Fotograf Sakari Viika

Maki Kirjonen, Wilfried Jacobs, Eun-Ji Ha och Eemu Äikiö i Förlorad tablå. Fotograf Sakari Viika

Dansarna klädda i vita åtsittande dräkter och trikåer i båda dessa verk: I balett är den vita färgen vanlig, sedan de stora vita baletternas tid. Och fortfarande: Vit färg och trikåer tillåter åskådaren att koncentrera sig på rörelsespråket på ett annat sätt än kanske någon annan lösning i kostymeringen. Och så kommer vi till det faktum att den här baletten delvis är väldigt krävande för dansarna. Över hälften av baletten är med, varav elva är solister, om en indelning i solister och kårdansare överhuvudtaget kan göras i denna koreografi. Grupperingar visar ibland kårdansarna separat eller i mindre grupper, och här syns det i vissa fall tydligt hur kunnandet hos vissa dansare blivit bättre.

Nationalbaletten har haft en ny chef under en termins tid nu. Kenneth Greve i sin tur har fått bekanta sig närmare med omständigheterna för chefsrollen i ett nordiskt land. Det finns skillnader mellan Norden och den övriga världen; kulturerna på olika håll i världen är ofta helt enkelt olika. På Nationaloperan är det inte bara på balettens område som chefsbyte förorsakat viss turbulens; också på sångarnas sida har chefen, efter mycken debatt och kritik, varit tvungen att tänka om sin personalpolitik. Om det önskas att kunniga konstnärer stannar kvar i huset måste den konstnärliga personalen försäkras om – så gott det går – att dess talanger utnyttjas också när de nått en ålder då karriären inte vanligtvis längre kan byggas på annan ort och annan marknad.

Tillbaka till scenen med dansarna; till de vita, till de svartklädda i Förlorad tablå – samma balett som stockholmspubliken nyligen fått se på Operan – och till varelserna med glitter från rymden – och kanske från Texas – Kvarnström i sin koreografi låter oss själva avgöra var hans gestalter hör hemma.

Den här balettkvällen har tydligt delat åsikterna, såväl hos kritiken som hos publiken. Man uppskattar å ena sidan Kvarnströms starka perpetuum mobile, hans verk med ett kontinuerligt rörelsespråk, å andra sidan den klassiska balettens svåra steg, kroppens hållning, strävan att komma upp, att lämna golvet och vistas i luften, att kunna hoppa ännu högre och att visa sig vara viktlös. Själv tycker jag att allt detta behövs, och att all publik kan få sitt lystmäte.

Mai Komori och Jani Talo i Sjunde symfonin. Fotograf Sakari Viika

Mai Komori och Jani Talo i Sjunde symfonin. Fotograf Sakari Viika

Förlorad tablå
Kvällen på Nationaloperan inleddes med Förlorad tablå – en modern balett i rokokons anda, i en raljant stil och med glimten i ögat, en beskrivning man kan läsa om verket i operatidningen (Oopperasanomat). Verket hade sin urpremiär på Kungliga Operan i Stockholm 2007.  Scenerna vid operahusen  i Helsingfors och i Stockholm avviker från varandra;  i Helsingfors tämligen nya operahus (1993) är scenen större och bredare. Golvet sluttar inte mot publiken som i Stockholm. Då samma balett dansas på två olika scener ser man också vissa skillnader:  Dansarna här fick ställvis faktiskt springa ordentligt för att hinna till sina platser.

Själv fick jag tillfälle att intervjua koreografen Christian Spuck, som annars inte tyckte sig se någon skillnad då han jämförde dansarna i dessa två städer.  Och han – som rest världen runt och jobbat på flera håll – ansåg det vara bra för Nationalbaletten att öva in ett sådant här verk, och att uppträda i det. Själv är Spuck fastanställd koreograf vid Stuttgartbaletten. Jag talade med honom innan jag sett föreställningen i Helsingfors – och då hade jag bakom mig två sedda föreställningar i Stockholm – den senare av dessa två i ett färskt minne från januari.

Detta medförde att jag var ganska spänd inför det kommande, och tyckte mig faktiskt se vissa skillnader utöver dem jag nämnt. Detta är spännande – man vet inte exakt vad det är, men det bara syns på scenen eller man har en känsla som spökar i bakhuvudet av att något är annorlunda. Detta något måste ligga i andan hos en teater, och kanske då också i det faktum att en dansares personlighet alltid är synlig och kommer över orkesterdiket fram till publiken – en egenskap med vilken personen i fråga kommunicerar med åskådarna under föreställningen. Enligt Christian Spuck var koreografin densamma både i Stockholm och i Helsingfors, men han berättar att han dock gjort vissa preciseringar och några omplaceringar för dansarna.  

Föreställningens första verk var stiligt – liksom vid Kungliga Operan – och dansarna de gjorde väl ifrån sig. Koreografin kräver stark klassisk skolning, eftersom grunden för den är balett. Vissa kantiga rörelseelement, speciellt för armarna, kryddar scenerna. Figurerna är otraditionellt klädda; damerna bär långbyxor och tutu samtidigt, eller leggings och plisserad kjol och kavaj, och ibland kragar – männen har livré och frack med långbyxor – och diverse trevliga tillägg av kostymdesignern Emma Ryott, som även designat kostymerna  i Stockholm.

Kare KLänsivuori och Anna Sariola i Hohto/Shine. Fotograf Sakari Viika

Kare KLänsivuori och Anna Sariola i Hohto/Shine. Fotograf Sakari Viika

Symfonisk balett
Dansforskaren Tiina Suhonen diskuterar i sin presentation koreografier gjorda till symfonisk musik. Hon påpekar att musiken, som är bekant för en del av åskådarna, fint binder samman rörelsespråket i koreografin. Spuck har nämligen haft tanken att när det på scenen visas flera händelser samtidigt – vilket är vanligt i moderna baletter – medför det att åskådaren inte alltid hinner smälta allt det hon ser.  Men musiken går framåt – i det här fallet denna symfoni av Mendelssohn, även kallad den italienska – och det kontroversiella hos det koreografiska språket och musiken skakar hand med varandra. Tavlan lever sitt liv – och i början och i slutet av baletten visas en stillastående bild. Effektivt, vackert och njutbart.
Antti Keinänen, Frans Valkama och Samuli Poutanen i Hohto/Shinto. Fotograf Sakari Viika

Antti Keinänen, Frans Valkama och Samuli Poutanen i Hohto/Shinto. Fotograf Sakari Viika

Hohto/Shine
Kenneth Kvarnström hade inte mycket tid att öva dansarna för sitt verk, därför valde han att göra Shine tredelad. Basen är en koreografi från 2003 där tre dansare – då klädda i svart och nu närmast i pärlgrått – rör sig; de låter kropparna falla i varandras armar och separerar igen, i ett flöde utan pauser. Kärnan i baletten var färdig, och omkring den konstruerades två scener för ytterligare två respektive tre dansare.

Då dansen börjar tänker kanske många att vi nu rör oss någonstans borta i rymd-världen. Eller inte precis i nuet, eller i det vardagliga.  Del två visar oss en dam och två herrar – och här är det tydligt frågan om mänskliga relationer. Om den tredje och sista scenen vet man inte längre vad man ska tänka; är det frågan om tre cowboys eller vilka är varelserna som har voluminösa tyllbyxor – för att inte skada sig vid eventuella fall?

Jo – underhållande är det – någon skrattar i publiken vid synen av varelserna, men blir sedan tyst och följer männens dans – de behärskar sitt dansanta språk och byxornas roll verkar inte mer vara så viktig – och blir inte så klar heller. ”I min dans strävar man mot golvet, tvärtemot hur det är i balettkonsten som visar eteriska damer”, förklarar koreografen Kvarnström.

Han är van att ha starka dansare i sina verk, och har plockat ut individer med uttrycksförmåga även bland Nationalbalettens konstnärer.  De som medverkar är en mycket mångsidig Jaakko Eerola – som dansar första delen med en bestämd Linda Haakana – en stilig upptakt. I mellersta delen dansar Anna Sariola med sina två partners – erfarne Kare Länsivuori, och Jouka Valkama, ofta sedd i moderna verk – och känd även för sina koreografier vid balettens workshops. Sista delen dansas av skickliga män – dom med byxorna:  Antti Keinänen, Samuli Poutanen och Frans Valkama.

Salla Eerola och Nicholas Ziegler i Sjunde symfonin. Fotograf Sakari Viika

Salla Eerola och Nicholas Ziegler i Sjunde symfonin. Fotograf Sakari Viika

Sjunde symfonin
Den delen av kvällen där dansarna hade det jobbigast – om man så vill tänka, var den neoklassiska baletten Sjunde symfonin av framlidne Uwe Scholz, iscensatt av Tatjana Tierbach, som visades sist. Många solister var desamma som i Tablån, och i båda gjorde t.ex. den stilige Wilfried Jacobs  och den snabbe Guillem Brull Bower mycket bra ifrån sig. Tillsammans med den sistnämnde, vid samma soli, syntes ett nytt löfte: Nikolas Koskivirta, som tävlat framgångsrikt i Stora Daldansen i Mora (tredje plats i juniorklassen 2007).  

Av de fina damprestationerna kan även nämnas t.ex. Maki Kirjonens, Eun-Ji Has, Petia Ilievas och Mai Komoris solistiska inslag. Baletten till Beethovens sjunde symfoni har något av samma anda som Landers Etyderna. Samtidigt på scenen rör sig som mest 43 damer och herrar. Där firar också balettekniken och dansarnas skicklighet, men även dansglädjen, triumfer.

Musiken är inspirerande, och jag själv har alltid tyckt att symfonisk musik passar väldigt bra att dansas. Vissa akrobatiska inslag samt en rad samtidiga fouettéer låter publiken hålla andan. Och man andas i takt med hela verket då olika scener avlöser varandra. Hela balettkåren lyckas bra i detta neoklassiska verk.

Premiär på Finska Nationaloperan i Helsingfors 2009-02-28
Förlorad tablå av Christian Spuck – musik Felix Mendelssohn-Bartholdy:  Symfoni nr. 4 A-dur, op. 90
Hohto/Shine, urpremiär  av Kenneth Kvarnström – musik William Lawes, Mika Vainio, Ludde Hagberg – inspelning
Sjunde symfonin av Uwe Scholz – musik Ludwig van Beethoven: Symfoni i A-dur op. 92.

Anita Jokela
11 april 2009


  • Auguste Marmus
    Auguste Marmus förverkligar sin dröm i St Petersburg
    Uppvuxen i Majorna i Göteborg och tidigare elev vid Svenska Balettskolan i Göteborg gör Auguste Marmus just nu sitt APL-år vid Vaganova-skolan i St Petersburg. Att han getts denna möjlighet handlar om...

  • God Jul & Gott Nytt År 🎄 Merry Christmas & Happy New Year
    A Holiday Greeting from Dansportalen!

  • Jekyll & Hyde
    Världspremiären av baletten Dr. Jekyll and Mr. Hyde vid Nationalbaletten med glänsande manlig energi och dans
    Höstens andra balettpremiär i Operahuset i Helsingfors hann ha sin premiär och dansas av alla tre rollbesättningarna före dörrarna åter stängdes på grund av pandemin. Tre föreställningar skulle ha åte...

  • Laura Persson SVB
    Kulturstipendium till ung talang vid Svenska Balettskolan
    Laura Persson, 15 år, har tilldelats ett stipendium ur Västsvenska Kulturfonden. Stipendiet skulle hon få mottaga vid en festlig ceremoni den 28 november.

  • Transit SDT Carl Thorborg
    Nya verket Transit är en ursinnigt utförd ritual, en kamp för överlevnad och förändring
    Jag fick tillfälle att se premiären av Skånes Dansteaters Transit på Malmö Operan den 17 oktober. I en lokal som rymmer ca 1500 åskådare var det tillåtit att endast ha en publik på högst 50 personer.F...

  • Dansmuseet
    Ballets Suédois 1920–1925 på Dansmuseet
    Dansmuseet i Stockholm uppmärksammar hundraårsdagen av Svenska balettens i Paris premiärföreställning den 25 oktober 1920 med en jubileumsutställning under mottot ”OM NI INTE GILLAR DET KAN NI DRA ÅT ...

  • Saluts démos 2015
    Everything is in our bodies, says Madame Elisabeth Platel, director for Paris Opera Ballet School
    Leaving the plane at Charles de Gaulle-airport you are met by large photos of dancers, musicians and other cultural motives along the walls in the airport. A fantastic way to welcome visitors.My goal ...

  • Ekman Operan sep 2020
    Det var som om man blev ännu mer passionerad av att vara dansare bara för att man inte kunde ge föreställningar
    Dansportalen träffade dansarna Hampus Gauffin och Gabriel Barrenengoa vid Kungliga Baletten i ett samtal om pandemins konsekvenser och om det nya programmet på Operan av koreografen Alexander Ekman.De...

  • Agneta S
    Agneta Stjernlöf-Valcu: Du ska förmedla dansnotationen till dansare så att det blir en föreställning.
    Dansnotationens syfte är inte bara att bevara något som passerat utan först och främst att ge möjlighet till återskapande. En videofilmning är alltid en tolkning av ett koreografiskt verk.Oavsett om a...

  • COW1
    Nationaloperans säsongöppning med en mycket fräsch COW av Alexander Ekman.
    Höstens första danspremiär vid Nationaloperan i Helsingfors hälsades mycket välkommen av premiärpubliken på lördag kväll. Alexander Ekmans COW visade sig vara den energiska laddning som behövs just nu...

  • SHIFT I CACTI
    Höststart på Kungliga Operan – urpremiär av Alexander Ekman
    Den 26 september slår Kungliga Operan åter upp dörrarna för en ny säsong med två premiärer, först ut är Alexander Ekmans SHIFT | CACTI. Därmed flyttas säsongsstarten fram vilket innebär att premiären ...

  • Oscar Salomonsson
    Oscar Salomonsson, premiärdansare – Det udda och uttrycksfullas mästare
    Oscar är utbildad vid Kungliga Svenska Balettskolan och anställdes vid baletten 1997. Mellan 2004 och 2007 dansade han i Madrid, Spanien.Han återvände till Stockholm och fick utmärkelsen Årets dansare...

  • SigridYAGP
    Om finalen som ställdes in och Sigrids drivkraft, engagemang och hårda arbete
    Sigrid Åberg är 13 år och går Alhanko Academy of Ballet i Stockholm. I höstas var hon i Cattolica, Italien och tävlade i Youth American Grand Prix.I vår skulle hon egentligen åkt till New York för att...

  • LesBalletSuedois
    There is no lack of creativity in the house. We just work in different ways.”
    Nicolas Le Riche – Ballet director of Royal Swedish Ballet – gives Dansportalen an update on the current situation of the company and informs about the plans for the future.Upon arrival of Covid-19 Ro...

  • Paul Marque Le Louvre
    Scènes de la vie confinée de Paul Marque
    A Paris, le confinement règne depuis le mois de mars. Pour les Français il est interdit de passer plus d’une heure dehors ou s'éloigner au-delà d’un kilomètre de sa maison, sinon on écope d’une amende...

  • Paul Marque Louvre
    Meet Paul Marque and a Soloist Dancers Life Today in Paris
    In Paris, social distancing rules have been in place since March. French people are forbidden to spend more than an hour outside or travelling more than one kilometre from their home. If they do eithe...

  • Carmen Helsinki
    En magisk föreställning av Carmen
    En helaftonsbalett i tre akter till musik av Georges Bizet hade premiär på Nationaloperan i Helsingfors i vår. Produktionen var norsk och koreografen var denna gång Liam Scarlett.Alla föreställningar ...

  • GöteborgsOperan
    Vad händer på våra operahus när världen stängs ner på grund av Covid-19? Katrín Hall, GöteborgsOperans Danskompanis konstnärliga chef om situationen i Göteborg
    Dansportalen har talat med Göteborgsoperans Danskompanis konstnärliga chef, Katrín Hall. Hon berättar att man i dessa dagar får använda all sin kreativitet för att hitta och nå publiken och att vara f...

  • Beyond GO mars 2020
    "Allt som man gör i en uppsättning, vare sig det är teater, dans eller något annat rör det sig om en relation med åskådarna"
    GöteborgsOperans Danskompani backar inte för utmaningar. Efter Sidi Larbi Cherkaouis ”Icon”, med 3,5 ton lera på scenen, och Damien Jalets ”Skid”, där golvet hade en lutning på 34˚, tar de sig nu an ä...

  • Balettpedagogtävlingen
    Många talanger i den nationella balettävlingen
    Den nationella balettävlingen hålls vartannat år av Balettpedagogernas förening i Helsingfors . Den alternerar med tävlingen Ung energi som också anordnas av föreningen. Skolornas intresse stort och ko...

  • Kuckel Foto Mats Bäcker
    Alexander Ekman, highly topical choreographer
    Well renowned choreographer Alexander Ekman , 36, has a voluminous luggage of successes in his baggage. When you open the case, they fly out of it. Eskapist which opened in the spring 2019 at the Stock...

  • Mats Eks "överbord", en del av dansprogrammet Kylián/Ek/Naharin med Kungliga Baletten. På bilden: Dmitry Zagrebinoch Daria Ivanova. Foto: Carl Thorborg
    I det vardagliga livet finns inga rörelser som ser ut som de Mats Ek skapar, men i rätt sammanhang, som på scenen ser det helt naturligt ut.
    Tre av världens främsta koreografer Jiří Kylián, Mats Ek och Ohad Naharin – för första gången tillsammans på Kungliga Operan – varav Mats Eks överbord (Woman with water) är en urpremiär.I en danssal h...

  • MarcoMasiariPDL2020
    I think it’s great to show contrasting sides of youth at Prix de Lausanne, to compete with different ways of dancing and the creative process
    Created in 1973 the Prix de Lausanne is an annual international competition for young dancers age 15-18. Its goal is to discover, promote and support the finest talents. More than 70 of the world's mo...

  • aska 2 Oskar
    Jag hade ingen aning om vad dansyrket var – trodde att det var ett ”gig” på Melodifestivalen
    Henrietta Wallberg, Oskar Landström och Philip Berlin är alla utbildade vid Kungliga Svenska Balettskolans gymnasielinje i modern nutida dans.Tre dansare som efter avslutad utbildning varit verksamma ...

  • Mattheus Bäckström 1
    In the school your main focus is on the training. In the company your focus is on what you are doing on stage.
    Mattheus Bäckström started his ballet training at the Swedish National Ballet School in Gothenburg in 2011. Now on the brink of launching his professional career, he talks to Dansportalen about life a...

Redaktion

dansportalen@gmail.com

Annonsera

dansportalen@gmail.com

Grundad 1995. Est. 1995

Powered by

SiteVision

Uppil