Operans VD Fredrik Lindgren: På sikt vore det fantastiskt att få ett nytt Operahus i Stockholm

Kungliga Operan är en 250-årig kulturinstitution i hjärtat av Stockholm. Över 500 anställda levererar hyllade föreställningar med utsålda hus. Dansportalen har samtalat med Operans VD Fredrik Lindgren om ombyggnad eller nytt operahus, om dansnotation, om dansarnas well-being, och det som blev den viktigaste frågan inför 2024, att anslagen inte räknas upp med hänsyn till kostnaderna…

Det är ett hårt slag mot hela kultursektorn att regeringen för första gången på mycket länge inte räknar upp våra anslag. Tvärtom skär regeringen ner i det anslag Operan och andra kulturinstitutioner får, vilket gör att vi nu står inför ett mycket ansträngt ekonomiskt läge. Allt detta i en tid där kulturen behövs mer än någonsin för att skapa hopp, sammanhållning och framtidstro, säger Fredrik Lindgren, VD på Kungliga Operan.

Kungliga Operan har bett analysföretaget Novus fråga allmänheten om deras syn på de nedskärningar som nu görs. 43% av de tillfrågade tycker att kulturen bör få mer resurser. En tredjedel tycker att kulturen ska få de resurser de får idag. Endast 19 % tycker att det är rätt att spara på kulturen. Sammantaget innebär det att 75% anser att det behöver vara slut på de nedskärningar som nu drabbar kultursektorn.

Den här undersökningen visar det vi på Operan också känner varje dag när vi möter vår publik, att människor tycker att kulturen spelar en viktig roll i människors liv och att den måste få en chans att överleva och nå ut även i bistrare tider.

Långbänken för Kungliga Operan är den ombyggnad som hittills passerat fem kulturministrar. Opera i Operan eller ett nytt Operahus?

Tyvärr befinner sig Operahuset i ett akutdåligt skick. När vi kom tillbaka efter pandemin blev det uppenbart att förfallet av huset hade accelererat eftersom huset stod oanvänt en längre period. Fasaden tappar puts och det regnar in, vilket gjort att man tvingats börja renovera de delarna redan nu.

Min uppfattning, och många med mig, är att det snabbaste och säkraste i detta läget är att göra någonting med nuvarande huset, renovera och utveckla den byggnad som vi har. Statens Fastighetsverk har aviserat att Operahuset måste stänga under 2026. Finns det ingen konkret plan då kommer vi att stå utan spelplats under en väldigt lång och osäker tid. Då blir jag orolig för verksamhetens långsiktiga överlevnad.

Vad gör du konkret med detta?

Jag lyfter detta med alla som jag träffar. Viktiga intressenter och beslutsfattare, allt från politiker till våra ägare. Både kulturministern och kulturutskottet har varit på besök på Operan. Jag uppfattar att det finns på beslutsfattarnas agenda och att vi kommer att få ett beslut under 2024.

Det bästa hade väl varit om man renoverade under pandemin när det ändå var stängt. Det gjorde man med Parisoperan när den var nedstängd. Det fanns ett förslag från 2021 som skulle innebära att verksamhetsytan skulle bli ännu mindre efter den renoveringen?

Det förslaget innebar att vi skulle tappa ca 15% av ytan och idag är vi redan extremt trångbodda.

Om vi ska ha ett funktionellt hus där vi rimligt väl kan utföra vårt uppdrag då måste det ske nån form av utveckling av huset.

Idag finns inget anslag klart, utan vi måste få till ett beslut om hur vi ska göra med renoveringen. Statens fastighetsverk har fått medel för renovering av vårt tak och fasader.

Det finns ett stort värde att ha ett attraktivt operahus mitt i Stockholm, ett vackert byggnadsminne som kan utvecklas till en attraktion. Något som får besökare och invånare att vara stolta över

Vi måste i dagsläget utgå från det hus vi har, det är den snabbaste och säkraste vägen framåt. På sikt vore det fantastiskt att få ett nytt Operahus i Stockholm.

Från det vi får ett medel för en total renovering, tar det cirka tre år till dess vi kan flytta ut ur huset pga repertoarplanering, kontrakt etc. Givet krisläget är vi beredda att ompröva detta och se om det går att göra fortare. Vi måste komma igång, och ju snabbare vi kommer igång med ombyggnationen desto snabbare kan vi flytta tillbaka. Huset kommer vara stängt uppskattningsvis i tre till fem år för renovering. Då får vi spelar på olika platser i Stockholm och även utanför Stockholm.

Varför är inte Operan fasadbelyst oftare, t ex på premiärer. Under vinterhalvåret möts man av en mörk fasad när man närmar sig huset. Merparten av Operahusen i Europa är upplysta i kvällsmörkret. Man känner sig välkommen.

Jag har inte grävt djupare i den specifika frågan. Min ambition och förhoppning är att man nu orkar och vågar satsa på att utveckla Operahuset, så det blir mer öppet och tillgängligt för fler. Vi är ju hela Sveriges nationalscen för opera och balett. Samtidigt ska det vara en vacker inbjudande attraktion och mötesplats mitt i huvudstaden.

Kungliga Baletten har 71 dansare, Helsingfors har 75 dansare samt 14 i ungdomsgruppen, Oslo har 55 dansare i Nasjonalballetten plus 14 dansare i Nasjonalballetten UNG.

Det är svårt för mig att säga varför vi har ett något mindre kompani. Det kan bero på repertoar eller de ambitioner man har satt upp. Det här är en relevant fråga som vi kontinuerligt får titta på och som jag är övertygad om att även våra nordiska grannar tvingas göra i dessa tider.

Det finns ungdomskompanier på operan i Oslo och i Helsingfors. Har ni diskuterat att bilda ett ungdomskompani på Operan?

Frågan om ungdomskompani har diskuterats, och det är fortfarande något som finns på radarn. Ett ungdomskompani kräver dock bland annat finansiering, vilket vi idag tyvärr inte hittat lösning på. Men vikten av yrkeserfarenhet har blivit allt mer aktuell och vi har därför elever hos oss som bland annat gör PRAO, arbetsplatsförlagt lärande genom medverkan i vissa produktioner eller, på gymnasienivå, praktik under längre period.

Balettnotation är en viktig del för baletten, för att kunna dokumentera precis hur ett verk dansades. Video är inte lika träffsäkert och ger inte den exakthet som en balettnotation. Om en dansare tränar efter en video blir det alltid några justeringar, som efter ett antal nya videos från samma verk inte längre är de steg som koreografen skapat. Nu använder man inte balettnotation längre.

Beslutet att avveckla notationen togs innan jag tillträdde och jag känner inte till bakgrunden till det. Det är ju en ständigt pågående diskussion hur man på bästa sätt utvecklar metoder och verktyg inom alla områden. Hittar en bra balans mellan beprövade metoder och samtidigt fångar möjligheter med ny teknik.

Den som sysslar med idrott har årliga läkarkontroller. Har även dansarna det?

Vi har en infrastruktur för att stötta dansarnas fysik, träning och rekreation. Ett fysioteam, med läkare om det behövs, och nu har vi även inrättat ett ”well-being forum”. Flera yrkesgrupper ingår för att tillsammans med dansarna adressera viktiga hälsoområden och utveckla metoder som gör att man undviker skador, mår bättre och når ännu längre i sitt utövande. Vi har även dialog och tittar på andra kompanier hur de lägger upp fys-träning etc.

Jubileumsåret innehöll en mängd höjdpunkter, från galan i januari till den avslutande nyårsgalan.

Vi firade 250 år med en mängd aktiviteter under hela året. Publikresponsen var stark och vi fick mer uppmärksamhet än vi hade vågat hoppas på.

Tyvärr fick vi också under året vara med om det värsta man kan vara med om på en arbetsplats; att förlora en vän och kollega i en tragisk arbetsplatsolycka. Det tog oss alla fruktansvärt hårt. Går inte att beskriva. Det kommer att ta tid innan vi hittat tillbaka till en ny normalitet. Men organisationen har samtidigt visat en enorm kraft och lojalitet.

Man har stöttat varandra på ett enastående fint sätt. Vi tar oss steg för steg framåt och är inställda på att vi ska komma starkare och bättre ur denna traumatiska händelse. Men det kommer som sagt ta tid.

Vem är det som står på scenen i kväll? På operan.se står det fram till föreställningen börjar, men om jag i pausen vill kolla vem som gjorde en roll, finns inte informationen kvar. I programbladet anges vem som gör alla roller, men hur många besökare känner igen en av fyra dansare, som gör samma roll men olika kvällar.

Göteborgsoperan har infoskärmar med kvällens artister. På Parisoperan får man ett instick när man visar upp sin biljett.

Jag sympatiserar med beslutet att ta bort insticken. Det skedde före jag kom till Operan. Vi ska sträva efter att använda modern teknik och bli mer hållbara. Det är i grunden helt rätt. Ett helt års instick blir en hel del papper. Men jag ser även behoven för besökarna att de ska känna till vem som är på scenen. För artisterna är det också en viktig bekräftelse när de gör en roll på scenen.

Vi har utvecklat informationen på hemsidan, men visst kan vi utveckla detta mer. Och det har vi tankar kring. Det kan mycket väl bli så att du möts av den information på en digital display när du kommer till huset: ”Ikväll dansar …” och så listan med alla som är med. Vi har inte riktigt nått dit än.

Vem är Fredrik Lindgren?

Stockholmare, född och uppväxt på Södermalm. Växte upp i ett hem med stort intresse för musik och kultur. Bakgrund som körmedlem Stockholms Gosskör. Jag fortsatte sedan på Adolf Fredriks gymnasium.

Men efter examen på musikgymnasiet så blev det inte fortsatta studier med musik utan Handelshögskolan! Parallellt med studierna tog Fredrik sånglektioner, för att bli en bättre körsångare.

Sökte in till Klassisk sånglinje på Kulturama efter Handelshögskolan. Men blev ombedd att komma tillbaka och söka in till Operastudion istället. Jag fick snabbt instudera två Papageno-arior. Fortsatte på Operastudio 67 under dess legendariske ledare – Miklos Kundler. Under flera år jobbade jag på dagarna och sjöng och spelade teater på kvällarna.

Men till slut var Fredrik tvungen att bestämma vad han skulle satsa på och då blev det näringslivet istället för sången.

Men jag skojade och sa att jag får väl bli chef för Operan en dag…

Vad hade du för röstläge?

Jag är baryton men hade jag varit tenor – som jag kanske hade kunnat bli om jag jobbat hårt – hade jag satsat på sången.

Och få sjunga i bland annat Bohème.

Precis, men det blev bara en dröm.

I näringslivet jobbade jag på Investor och senare på Kunskapsskolan. Sedan dök denna möjlighet upp att kombinera mitt gamla intresse för sång och musik. Från 1 juli 2022 är jag på plats i Operahuset.

Jag träffade min nuvarande fru här på Operan i en paus av Tosca. Vi gick samtidigt på Handelshögskolan men kände inte varandra då. Idag har vi en dotter som precis fyllt 18 år.

När jag efter intervjun står utanför huset, så tänker jag på Mats Eks förslag till ombyggnad av Operahuset. Att använda höjden att bygga till utan att ta utrymme från Kungsträdgården. Det kommer säkert flera initiativ på både hur nuvarande hus ska byggas om och en ny opera. Naturligt för en byggnad med verksamhet som berör besökarna.

Cristian Hillbom
Stockholm